Äntligen / At last

Efter sju sorger och åtta bedrövelser, eller i alla fall efter tre misslyckanden, har jag nu äntligen fått fart på Swish Pleated Skirt till Poppy. Det är Umme Yusuf – en av mina absoluta favoritdesigner – som gjort den och just nu har den ute för teststickning.

Vid första försök kom jag en god bit innan jag insåg att garnet bara var så fel. Drops Paris, alldeles för matt, gav ett rysligt trist intryck. Bara att riva upp.

Vid andra försök räknade jag fel. La upp 20 maskor för mycket och det dröjde ganska länge innan jag insåg att den verkade våldsamt stor, jämfört med hur det varit vid första försöket. Bara att riva upp.

Vid tredje försöket var jag lite irriterad på att jag fått riva upp två gånger, stickat massor och inte kommit ett enda dugg närmre fullbordan. Men se irriterad ska man inte vara. Fem centimeter senare upptäckte jag att jag inte varit tillräckligt noga när jag sammanfogade de upplagda maskorna till en ring. Alltihop var snott!!! Grrr, bara att riva upp.

Sen har det fått ligga till sej några dagar, nollställt huvudet och började om för ett par dar sen igen. Nu verkar det som om allt är som det ska. Rätt garn, rätt antal maskor och rätt fall. Hoppas och tror att den blir väldigt bra i slutänden, efter alla dessa turer.

After much sorrow and distress, or rather after three failures, I finally am on my way with Swish Pleated Skirt for Poppy. It is Umme Yusuf - one of my favorite designers - who has designed it and now has it out for test knitting.

At the first attempt I made quite a bit of it before I realized that the yarn was just so wrong. Drops Paris, too lusterless, gave an awfully dull impression. Just to rip it up.

At the second attempt I missed to counting in some way. Casted on 20 stitches too much and it took quite a while before I realized that it became much too large, compared to how it was at the first attempt. Just to rip it up again.

At the third attempt I was a little annoyed that I had to frog twice, had knitted so much and not been one iota closer to completion. But it’s not a god idea to be irritated. Five cm later I discovered that I was not careful enough when I joined the casted on stitches in the round. It was all twisted! Grrr, just to frog again.

Then it has been set aside for some days, reset the head and started again a couple of days ago. Now it seems that everything is as it should. Right yarn, right number of stitches and no twists. I hope and believe that it will be splendid in the end, after all these failures.