Dominosockar / Mosaic socks

De var kluriga, de här marssockorna. Vet egentligen inte riktigt vad jag tycker om dem. De är himla kul att sticka, men mönstret i sig ... inget vidare. Kanske, eller rent av troligast, så är det jag som inte gör som man ska, men de blir så enormt vida i benen om jag följer mönstret. Har därför minskat ner storleken på rutorna efterhand, inte bara en gång som mönstret föreskriver utan tre gånger. Nu kanske de kan smita åt om smalbenet på någotsånär tillfredsställande sätt. Dessutom tycker jag det verkar som om de skulle kunna kännas lite knöliga och klumpiga, eftersom det är så mycket maskupplock hela tiden. Det blir ju små valkar - i alla fall för mej - varje gång. Nu är jag i alla fall klar med benen, och har börjat på den första hälen. Ska bli väldigt spännande att se hur det kommer att arta sej. Men någon present blir det inte, dessa ska jag behålla själv. Tror nämligen inte riktigt på att de blir särskilt användbara, om jag ska vara riktigt ärlig. Men, men, den som lever får se!

Now I have finished the legs at the Mosaic socks. I really don't know what I think about them. They are really funny to knit, and not difficult at all, but the result? Hm, I doubt they will be perfect. First of all I thought they became much too wide in the leg, so I have decreased three times instead of one during the way. And with all those picked up stitches they seems to be a bit clumsy. But now I have started with the first heal, and am very excited about the finished result. But I will not give them away as a gift, as I first ment to, I'll keep them by myself.

Uppdatering / Updating

Med posten idag damp det ner ett litet hårt kuvert - avstämplat i Göteborg ! - från min gulliga, goa, rara Hemlisvän! Den allra ljuvligaste Grand Cru choklad från Valrhona! Så läckert! Kunde heller inte kommit mer lägligt, kände genast hur livsandarna väcktes till liv bara jag öppnade kuvertet. Jag har nämligen legat utslagen i nån mystiskt sjuka de senaste dagarna, med en hals som varit som ett öppet sår och ett huvud som enbart innehållit bomull. Men i morse när jag vaknade hade det vänt, och smaklökarna åter trätt i tjänst. Och så precis när det var konstaterat dimper dessa godsaker ner i brevlådan! Precis exakt vad som behövdes för att återföra mej till de levandes skara igen, tusen, tusen tack, kära hemliga vän!

Today I got some lovely Valrhona Grand Cru Chocolat from my dear, lovely Secret Friend!


Såja, nu är Karins väst klar. Bilden blev usel men i levande livet tycker jag den blev riktigt trevlig. Nu återstår att se om den passar, lika spännande varje gång. Orsa kompani lovar ju som bekant ingenting bestämt! Jag hade 250 gr garn till förfogande, och det gick åt knappt hälften. Den är med andra ord lätt som ett fjun. Hade förväntat mej att få en liten slatt över, som kanske skulle kunnat räcka till en liten smal halsduk att komplettera med, men nu är jag lite osäker på om jag verkligen ska göra det, eller satsa på att hitta något annat att göra av återstoden. Vet bara inte riktigt vad, det får vara något i ungefär samma storleksordning som denna. Det får nog ligga till sej lite medan jag grunnar och håller ögonen öppna efter något lämpligt.

Now Karin's vest is finished. The photo is lousy, but in real life it's quite nice. I had 250 gr of the yarn, but it only took a tiny bit more than 100 gr. It's really light! I had expected to get enough left for a small scarf, but now I don't know ... May be it's better to keep all of it and look for something else in just about the same size as this one. Have to think about it ...

Svårstartad / Hard to start

Nu har mönstret till mars månads sockar släppts i Sticka Mera's sockklubb. Oj, det var en utmaning som heter duga! Dels att det var två mönster att välja på, bara det! Och den verkliga utmaningen är Drops sockor med dominorutor. Dem har jag kikat på några gånger, men inte vågat mej på. De verkade vara ett antal snäppar över min förmåga. Men nu när de kom som marssockar så kunde jag bara inte låta bli att ge mej på dem. Men svårstartade var de. Gjorde första rutraden och insåg att de snarare skulle bli lagom runt ett lår än runt en vad. Alltså rev jag upp det och började om igen. Denna gången i minsta storleken, till skillnad från första försök, har nämligen tänkt att de skulle bli en mellanstorlek av dem, om det vill sig väl. Dessutom stickade jag med en elastisk tråd, för att få lite mer spänst i dem. Tycker det verkar lite lurigt att få dem att sitta uppe utan någon form av resår. Jag tänker dessutom göra dem lite kortare i benet än vad mönstret föreslår, så jag gör "avsmalningen" redan på andra raden i stället för på fjärde. Det som i och för sig är en olägenhet med detta mönstret, att man måste bryta garnet efter varje ruta, för dock med sej det goda att jag kan göra båda sockarna paralellt, trots endast ett nysta garn. Dessutom har jag ett reservgarn för tårna, om det visar sej att detta enda nysta inte räcker, och då får jag ju båda likadana! Lysande, va? Fast skam vet om det verkligen kan bli något av det här trasslet. Har i min optimism tänkt ge bort dem, men om de visar sej bli för knasiga behåller jag dem själv - för eventuell lagrig i runda arkivet - och ger bort aprilsockarna istället, eller kanske rent av mars månads andra alternativ, Tropicana?

The pattern for the socks of Marsh is now released at Sticka Mera. It's really an challenge, Drops Mosaic socks. I have never done anything like that before, and the first try I had to frog. It became too wide, so now I'll do them in the smallest size and use elastic thread for the first row of squares.
Länge sen är det jag skrev något här, men jag har inte legat på latsidan när det gäller stickning.



T ex har jag snart gjort klart en väst till Karin i ett ljuvligt garn från Rowan, Yorkshire Tweed. Jag har två och ett halft hg och trodde det skulle kunna bli rätt lagom, men med hela bakstycket klart och endast från ärmhålet och upp på framstycket kvar har jag ännu inte gjort slut på det första hektot! Helt otroligt vad drygt det är, undrar vad jag ska göra med resten? Kanske en till i en storlek mindre? Utgår nämligen ifrån att jag, min vana trogen får den här för stor.

It's quite a long time since I wrote anything here, but I have been knitting! For instance I have almost finished a vest for Karin in a lovely yarn from Rowan, Yorkshire Tweed. I had 2½ hg of it and thought it could be just about enough. But with the back finished and just from the armholes and up left at the front, I havn't used as much as a hg yet! Wonder what to do with the rest? May be one more, i a smaller size? I suppose this one is too big, as almost everything I do :-)!



Fast inte riktigt allt blir för stort. Har just fått veta att den blå tröjan jag efter lång tid fick klar till Madelene - hon hade fått vänta tills de tre småsyskonen hade fått sina grejer - visade sev vara just för litet! Inte kul alls, stackars lilla Madde. Men jag känner inte alls för någon ny tjock tröja, det är ju nästan vår! Därför har jag i stället börjat på en sommarjumper i bomull, efter ett gammalt mönster från Jacobsdal. Hoppas den blir lagom stor.

But not everything is too big. The blue sweater I did for Madelene turned out to be too small. What a pitty, Madelene who had had to wait for all her three younger sisters and brothers had their sweaters before she eventually got this! So now I have to do something else for her, but this time it will be a summertop i cotton. Hope this one will fits her!

Har ni sett att Bortaboijn utmanar på en VM-stickning 7 - 9 mars? Hur mycket hinner man på en helg? Det låter som en kul utmaning. Men det får inte vara vad som helst, det ska kunna relateras på något sätt till siffrorna 7,68, ett rekord av något slag. Oj, förlåt, så lättvindligt får man nog inte uttrycka sej om rekord, men mitt VM-deltagande består i att sitta i min stol och sticka, och så tar Jan hand om själva idrottandet.

Hemlispaket, Februarisockar och BSJ

Oj, mycket är det nu! Men jag tror jag börjar med det roligaste. Jag fick ett sånt fantastiskt paket från min hemliga vän idag. Helt otroligt, en bok som jag länge gått och värkt på, Knitting without tears av Elizabeth Zimmermann. En ren guldgruva! Och inte nog med det, nej inte på långa vägar. Tre härliga nystan tunt ullgarn i jätteläckra färger, koksgrå, plommonlila och blåmelerat. Och sist men inte minst, ett par dominostickor - tror jag de kallas. Korta - bara 19 cm - raka stickor i något för mej okänt träslag. Så lysande, nu behöver jag inte använda strumpstickor när rundstickan är för lång, som den ju trots allt är i vissa situationer. Ska bli väldigt spännande att prova dem. Tusen och åter tusen tack, kära söta rara hemliga vän. Nog är du från Göteborgstrakten? Vem annars skriver "ha en go dag"???



Today I got a marvelous gift from my Secret Pal. A book that I for a long time wanted to get, Knitting without tears av Elizabeth Zimmermann. It's really great! Then I also got three skeins of thin wool in gray, plum and bluish, and a pair of short needles, just 19 cm. Isn't she marvelous, my dear secret friend?



Nu är mina Februarisockar klara, båda paren. De "riktiga" är väl trots allt finast, men jag tycker de oriktiga är mer "manliga", så det blev helt perfekt med varsitt par till Karin och David. Karin hann få med sej sina hem, och Davids åker iväg med posten idag.



Tycker det är ett väldigt kul mönster, och trots att jag nu gjort tre par av det är jag inte främmad för att göra fler nån gång i framtiden. Men det lär inte bli i år, ser med spänd förväntan fram mot mars månads sockar. Hoppas bara att det inte blir Jaywalker. Det har jag gjort två par av rätt nyligen, så det skulle inte vara så kul. Vill göra något helt nytt nu.

Now the February socks are finished, both the real one - the green ones - and the pair that I started with in a wrong way. But I liked them anyhow, so I finished them as they were.

Ja, så har jag också gjort klart Baby Surprise Jacket till Alex. Använde ett medeltjockt garn, Wendy DK 22 m/10 cm, och det ser ut som om det skulle kunna passa rätt bra nu eller i alla fall snart. För att pigga upp det lite stickade jag på en mudd på ärmarna och satte på en liten krage. Tycker den ser lite mer färdig ut på det sättet. Hittade idén hos KnitWiki.



Now I've also finished the Baby Surprise Jacket for Alex. I used Wendy Dk, 22 st/10cm, and think it will fit now or at least quite soon. I added a collar as well as blouson sleeves to make it a bit different from the other ones I've done earlier, and think it looks better in this way. I found the idea at KnitWiki.

Åter i vardagen / Back in everyday life

Ja, så var det lilla roliga slut för denna gången. Karin, David och vår älskade lille Alex har åkt hem till London, och nu dröjer det fyra månader tills nästa gång vi får träffa dem. Det har varit en helt underbar vecka, men jag måste erkänna att min gamla kropp har varit med om mycket den trodde var passerat sen länge. Har tillbringat mer tid krypande runt på golvet på Alex-nivå än vad jag gjort sammanlagt under de senaste 28 åren eller nåt sånt. Sånt tar på rygg och knän. Men hur kan man låta bli när man har sånt förtjusande besök?

Now Karin, David and our beloved Alex has went home to London, and now it will be four months till the next time we will see them. It has been a marvelous week, but I must admit that my poor old body has had to do things it thought was over since long time. I have spent more time crawling around on the floor this week than I have done all together the last 28 years or so. But how could I not, with such an adorable visitor?



Under veckan har jag fått mycket rolig post, som jag tyvärr inte haft tid att kommentera här tidigare. Först fick jag ett vykort med en jättego hälsning och en ledtråd från min nya, hemliga vän. Ska lusläsa alla bloggar som tillhör deltagarna i Hemlis 3, och se om jag kan hitta stickningen som fanns i embryoform på kortet!



Sen kom ett härligt mjukt paket från Camilla, med en underbart läcker halsduk, gnistrande glittrande för något festligt tillfälle. Tusen tack! Hoppas du har överseende med att jag dröjt så länge med att tacka.

Sen kom ytterligare ett spännade kuvert, med en påse pysselgodis från hemlisvännen. Där fanns också några ledtrådar, får försöka klura ut vad hon menar. Där blev jag verkligen ställd, men det kanske uppdagas vid genomgång av bloggarna. Rysligt spännade och kul är det!

During the week I have got a lot of mail, that I not have had time to comment here earlier. First a postcard from my new secret pal, with a clue that I intend to try to find in the blogs belonging to the participants of Secret Friend 3. Then I got a lovely scarf from Camilla, that I longs for an opportunity to wear. And finaly I got an envelope with some small pottering stuff. Then are said to contain a clue as well, but I don't understand it! Have to look around the blogs and see if I can find anything that helps.

Tofflor i parti och minut

Klart! Snabbt och elegant, ja i alla fall snabbt, har nu ytterligare ett antal tofflor färdigställts.
De allar första jag gjorde var inte kul, begrep aldrig vad de menade i mönstret utan gjorde som jag tyckte. De som designern kallade häl blev i min version tå och vise versa. Hm, men slutprodukten blev helt ok. Andra paret var lätt att följa mönstret för, men tycker de blev för vida. Alltså köpte jag ytterligare ett mönster, denna gången ett litet häfte "Filtede tasker, Tillbehör no 4" från Hjertegarn med svensk översättning av Kinna Textil. De var inte så stolliga. Gjorde ett vuxenpar och ett par som skulle passa 1-2 år. De blir nog bra så småningom, men nu ser de rysligt stora ut för Alex, nästan ett år. Skulle väl kunna köra dem en vända till i maskinen, men tror att de då skulle bli för stabbiga. Bättre att låta honom växa i dem.
Så nu finns fyra par att välja bland för Karin, David och söte, goe lille Alex, som kommer hit på söndag. Därav brådskan, ville ha dem färdiga att tas i bruk när de kommer hit.

Ja, det var det, det. Nu kan jag i lugn och ro återgå till februarisockarna. Börjar närma mej slutet på den första av det andra paret, sen återstår en av vardera. Men det borde jag väl klara av? Vill gärna vara klar med båda paren innan mars månads mönster avslöjas. Funderar på om jag skulle ge mej på att prova Magic Loop då, fast jag börjar nog i så fall med bara en. Det vore väl smart att lära mej tekniken med rundstickan först innan jag komplicerar det med två på en gång?

Fast undrar i mitt stilla sinne när jag ska få Chrysopolissjalen färdig? Till nästa jul? När jag behöver en paus från strumpstickningen har jag ju Baby Surprise Jacket till Alex som pockar på uppmärksamhet.

Men kära hjärtanes, egentligen har jag inte tid att sticka alls nu. Skulle behöva städa och göra fint inför stundande finfrämmat. Fast de kanske inte märker om det är lite uppställt? Bäddsoffan är i alla fall framgrävd och spjälsängen framplockad.

I morgon är det lokal vinkunskapstävling, uttag inför regional dito. Den måste vi ju bara vara med på. Trots att jag totalt saknar tävlingsinstikt tycker jag det är himla kul, och skulle det råka sej så att jag går vidare så blir det lika kul en gång till :-)!

Sockar av olika slag / Socks in different shapes

Nu är det sockar som gäller, och ingenting annat. De dubbelfalska flätorna i svart/vitt till David, de gröna äkta falska flätorna till Karin och ett par filtade till David - om det vill sej väl. Det är hopplöst att gissa sej till vad det ska bli för storlek, i alla fall för mej. De som jag gjorde tidigare visade sej bli lagom till Jan, så det får bli ett nytt försök till Karin, när de pågående är klara. Vem de nu kommer att passa till? Snabbt går det med dem, men jag kan i ärlighetens namn inte säga att de är speciellt kul i det här skedet. Däremot är det vansinnigt kul och spännande att se vad som sker med dem i tvätten, och förhoppningsvis kan de komma till nytta på någons frusna fötter. De här är jag väl närmast benägen att tro ska bli så stora att de inte kommer att passa någon, men då får det väl bli en vända till i tvättmaskinen.

Now it's just socks on the needles. A black and white for David, a green for Karin and a pair of giants that shall be felted and hopefully fits David. But I think it's hard to even guess what size it will ends up to. The pair I did for Karin last week turned out to be perfect for Jan, so I will do another try to get her a pair, too.



Jag har gått med i Spinnspirations garnklubb, och har nu fått det första av tre handfärgade garner! Det är ett helt ljuvligt kamgarn i den allra underbaraste färgsättning och just nu snurrar det av idéer om vad detta ska användas till. Tina tipsade om sockar, och det skulle nog bli ett par ljuvliga sådana, men här ska inte förhastas, det tål verkligen att tänka på.

I have joined Spinnspiration's yarnclub and just got the first one. It's so lovely in the most wonderful colour, and now I'm thinking about what to use it for. I have an idea or two, but will give it a second and even a third thought, I don't want to vaist it!