MINA FAVORITER ALLA KATEGORIER!

M I N A F A V O R I T E R A L L A K A T E G O R I E R! / M Y F A V O U R I T E S!

Mina Favoriter

Lilypie - Personal pictureLilypie Fifth Birthday tickers
Lilypie - Personal pictureLilypie Second Birthday tickers
Lilypie - Personal pictureLilypie Second Birthday tickers
Lilypie - Personal pictureLilypie First Birthday tickers
Visar inlägg med etikett Baby Ru. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Baby Ru. Visa alla inlägg

torsdag 14 oktober 2010

Mycket smått / A lot of small things



Poppans vita, fina spets- och pärlkofta Kayla är färdig nu, och ska snart skickas iväg. Det är en teststickning, och lite synpunkter på konstruktionen hade jag, men älskar resultatet! Hoppas nu att våran prinsessa också kommer att gilla den. Ja, eller rättare sagt våran prinsessas föräldrar. Poppy själv bryr sej inte särskilt mycket än.

Poppy’s white lace and bead cardigan Kayla is finished now, and will soon be sent away. It's a test knit, and I had some comments on the design, but love the result! I hope now that our princess also will like it. Well, may be rather our princess’s parents. Poppy herself does not care that much yet.





Dessutom har jag gjort klart Kite Jacket till lilla Baby Ru. Sydde i knapparna och tvättade upp den nu i kväll, så på den här bilden är den alldeles genomblöt men visar skapligt nog – jämfört med alla andra bilder jag tar! – hur den tar sej ut. Den var himla kul i början, men eftersom den består av fyra separate men identiska bitar blev det lite tradigt att börja om den tredje och fjärde gången. Men väl igångsatt gick det ju snabbt.


I have also finished Kite Jacket to Little Baby Roo. I sewed on the buttons and washed it up tonight, so at this picture it’s just soaking wet but shows tolerable enough - compared with all other photos I take! - how it turned out. It was really fun at first, but as it consists of four separate but identical pieces, it became a bit boring to start all over again for the third and fourth time. But once started, it was quickly done.





Ytterligare en balaklava har också blivit gjord, även den fotograferad i blött tillstånd. När jag började på den tänkte jag mej den till Poppy men nu är jag lite osäker. Får kanske tänka om och ge denna till Tristan som är lite större. Hade tänkt göra en till honom efteråt men nu ser denna ut att eventuellt vara mer i Tristanstorlek än i Poppydito. Får se när den torkat. Det spelar ju absolut ingen roll, båda skulle få varsin av det sista jak- och bambugarnet jag fått från Kina.

Another balaclava has also been made, too, even that is photographed wet. When I started with it, I thought it should be for Poppy, but now I'm a bit unsure. May perhaps think again and give it to Tristan, which is a bit larger. I intended to do one for him afterwards, but now it appears to possibly be more of Tristan size than in Poppy Ditto. We'll see when it dried. It does not matter of course, both of them will get one of the last yak and bamboo yarn I got from China.



Efter denna avslutarrush hade jag bara ponchon – den stora och klumpiga – till Poppy och tigertröjan till Alex på gång. Ja, bortsett från ett par projekt som nog får anses ha glidit över till kategorin UFO. Detta kom jag på strax innan jag skulle gå och lägga mej i går, och fick en ryslig fart, rena panikaktiviteten satte in. Behövde nämligen ett litet och okomplicerat att ha med mej på äventyr idag. Kunde ha slitit till mej ett nysta sockgarn och satt igång med en socka till nån, så där rakt av, sockar finns alltid efterfrågan på.

After this finishing rush I had just the poncho - the big and clumsy - for Poppy and tiger sweater for Alex left. Yes, apart from a couple of projects that probably may be considered to have slipped over into the category of UFOs. This I found out just before I would go to bed yesterday, and got a terrible speed, more or less pure panic. I needed a small and simple knitting to bring with me on an adventure today. First I thought of just take a ball of sock yarn and start with a sock to someone, socks are always in demand.





Men så hade jag liggande ett nysta Schoppel Wolle som jag tänkt göra en slät babykofta i, utan några krusiduller för att låta färgerna komma fram ordentligt. Det nystat rotade jag fram och la ner i handväskan tillsammans med en sticka. Sen kunde jag gå och lägga mej i lugn förvissning att ha något hanterbart i händerna. Jag har nämligen varit på Sahlgrenska i Göteborg i dag för nån variant av magnetröntgen – inget kul att ligga blick still i evigheter utan att få sticka, men nu är det gjort! – och inte går det att ge sej iväg på en nästan timslång tågresa utan en stickning? Och sen tillkommer ju tiden i väntrummet. I ärlighetens namn trodde jag att jag skulle hinna mer, men det är ett ganska drygt garn att sticka i. Det är så väldigt löst spunnet så stickan ger sej in i garnet istället för att hålla sej på utsidan, titt som tätt. Ett irritationsmoment, men det verkar bli underbart mjukt och härligt, och färgerna är bara så ljuvliga.


But I had a ball of Schoppel Wolle which I had planed to make a smooth baby cardigan of, without any patterns, to let the colours come up properly. I found it and put it in my handbag with a needle. Then I could go to bed, knowing that I should have something manageable in my hands. I have been at a hospital in Gothenburg today for some variant of X-ray - no fun to down without move at all for over an hour without as much as a yard of yarn in my hands, but now it's done! But I could knit on the train, almost an hour in each direction and in the waiting room. Honestly I thought I should have been able to get longer at it, but it's a bit hard to work with. It is so very loosely spun so the needle very often goes into it instead of staying on the right side of the stitch. An annoyance, but it seems to be wonderfully soft and lovely, and the colours are just so lovely.


Och det här med magnetröntgen kanske kräver nån form av förklaring. Jag har fått konstaterat att jag har cancer, men i vilken omfattning är inte helt klarlagt ännu. Det verkar synnerligen modest och är absolut ingenting att jaga upp sej för, men det blir kanske något nämnt här framöver om det som idag medför något stickrelaterat. Däremot känner jag inte för att gå in på en massa oväsentliga detaljer.


And about the x-ray. Suppose it may require some sort of explanation. I have been aware of that I have cancer, but don’t know much more about it so far. It seems very modest and I don’t worry that much about it, but it might be something said about it here now and then, if it is connected to anything knitting-related. However, I am not going to write about a lot of unimportant details.

tisdag 21 september 2010

Ilska och lycka / Happieness

Jaha, så är valet över för den här gången. Fy fa'an, kan inte säga annat. Detta är ingen politisk blogg, men det här kan bara inte passera utan att jag får lufta min frustration. Jag fattar inte att tillräckligt många låter de blå’s sköt-dej-själv-och-skit-i-andra mentalitet förleda dem en gång till! Men det finns väl tillräckligt många medelålders som fått så mycket mer i den egna plånboken, fotfarande är friska och raska och vars ungar vuxit upp och lyckats få jobb och bostad. Men hur kan man strunta i alla andra?

Ja, det är både synd och skam att de får sitta kvar men det riktigt otäcka, det som jag nästan inte kan ta till mej, är att det finns tillräckligt många här i landet som väljer brunt. De flesta är naturligtvis bara helt enkelt korkade – ursäkta! – men sen finns det nog tyvärr även en del med normalintelligens som verkligen tycker att islam är ett problem, att invandrare ställer till det, att andras kultur är mindre värd än den s k svenska. Jag vill skrika och sparka och gråta! Men förhoppningsvis visar de snart nog vad de går för och blir mosade av de övriga, förlitar mej till och med på de blå där, i alla fall vissa av dem. De har ju inte klarat kommunpolitiken nåt vidare den här gångna perioden.

Nog om detta, åter till att bli en mild och timid stickbloggare.




Karins knästrumpor är klara och de kommer nog att hålla henne varm om benen! Kanske inte så vackra, de är mest ett prov på fasonen. Tanken är väl att göra ett par snyggare så småningom. Nåt som de skotska t ex med sina flätor eller, ja nåt annat snyggt.


Karin's knee socks are finished and they will hopefully keep her warm on her legs! Maybe not that beautiful, they are mostly a test of the shape. The intention is to make a pair with a nicer pattern on, something as the Scottish ones with their braids, or something else that is neat.





Poppys poncho, den stora, varma vintervarianten växer till sej men den är långt ifrån klar än.

Poppy's poncho, the big, warm winter one grows but it is far from finished yet.





Alex’s tigertröja växer också sakta men säkert. Jag hoppas verkligen den blir så stor som det verkar nu, för den blir inte klar den här veckan heller!

Alex’s tiger sweater is also growing steadily. I really hope it becomes as big as it seems now, for it will not be finished this week either!




Snabbare går däremot Kite Jacket till Lilla Ru. Lilla Ru är våran Poppys lillebror – ja, eller syster, men visst låter det som en liten kille? – som kommer i halva februari! Tänk, fyra barnbarn inom loppet av fyra år, är man välsignad, eller …???? Helt sanslöst, hur ska jag nu kunna få tid till sockarna och tröjan till Jan? Men det får han väl förstå, att olika saker prioriteras olika, eller hur?

Garnet jag stickar Kite Jacket av fick jag förresten från Icelandic Garden Giveaway! Man kan ha tur på många sätt här i världen. Men någon vinst på Trisslotten jag köpte häromdagen var det inte, så långt sträcker sej inte turen, så de är bara att gneta vidare på jobbet, trots att jag egentligen inte har tid med sådana dumheter.

Much faster is however the Kite Jacket for Baby Roo. Baby Roo is our Poppy's little brother - well, or sister, but it sure sounds like a little guy, doesn’t it? – that is expected to arrive in mid-February! Can you imagine, four grandchildren in four years time, one is blessed, or ...???? It’s really completely unbelievable, how will I now be able to find time for socks and sweaters for Jan? But he may well understand that different things have different priorities, right?

The yarn I'm knitting Kite Jacket with is a giveaway from the Icelandic Garden Giveaway! You may be lucky in many ways in this world. But it was nothing at the lottery I bought the other day, so I suppose I have to continue to go to work although I do not really have time for such nonsense.