MINA FAVORITER ALLA KATEGORIER!

M I N A F A V O R I T E R A L L A K A T E G O R I E R! / M Y F A V O U R I T E S!

Mina Favoriter

Lilypie - Personal pictureLilypie Fifth Birthday tickers
Lilypie - Personal pictureLilypie Second Birthday tickers
Lilypie - Personal pictureLilypie Second Birthday tickers
Lilypie - Personal pictureLilypie First Birthday tickers

söndag 29 maj 2011

Klart! / Finished!




Nu är Alex’ regnbågströja klar! Hoppas den har krympt tillräckligt i tvätten, skulle vara roligt om han kunde använda den direkt. Det är ju nu han gillar regnbågar, vem vet vad som gäller om ett halvår?

Mycket garn blev det över i de olika färgerna, så nu ska jag bara kolla av hur storleken passar och sen sätta igång med en vanligt randig i de färgerna och nog några till. Färg kan man aldrig få för mycket av, i alla fall inte enligt vår Alex.

Och snart, mycket snart ska jag få träffa mina favoritkillar i London. På tisdag åker jag, räknar timmarna dit. Det blir inte så lång tid där denna gången, åker hem igen på lördag. Men det kanske är bäst att inte ta i alltför mycket, hellre kvalitet än kvantitet heter det ju och det ligger väl något i det.

Now Alex's rainbow sweater is finished! Hope it has shrunk enough in the wash, would be nice if he could use it immediately. It's now he likes rainbows, who knows what has happed with the taste in six months time?

A lot of yarn was over in different colours, so now I'll just check the size of this one and then start with a plain striped sweater in those colours and probably some more. You can never get too much colours, at least not according to our Alex.

And soon, very soon I'll go to see my favourite guys in London. I’m going at Tuesday and am counting the hour. It will not be for a long time, I’m going back home again on Saturday. But perhaps it is best not to take too much, rather quality than quantity they say, and it is something from it.





Tänkte jag skulle ha en liten behändig och icke tankekrävande resestickning med mej, och fastnade för ett par sockar i Novitas 7-Bröder till Karin. Men det vore rätt käckt att ha den påbörjad, upplagd och kanske några varv gjorda, så jag inte behöver räkna och pilla med de första lite tetiga varven. Tänkte jag, alltså, i förgår kväll. Men så var det något intressant på tv som inte passade ihop med någon av de andra stickningarna jag har på gång. Så jag fortsatte och plötsligt var det inte stort mer än tån kvar. Den gjorde jag färdigt i går kväll, ingen idé att ha en nästan färdig socka på stickorna. Men i kväll ska jag lägga och sticka några få varv på den andra, så jag har något att göra under resan.


I thought I should have a small, convenient travel knitting with me that not asked for any harder brain works, and decided that a pair of socks for Karin would be perfect. But it would be nice to have it started, casted on and perhaps made a few rounds, so I not had to count and fiddle with the first bit of it on the plane. That was at least the plan and so I did the day before yesterday. But it was something interesting on television that did not suit any of the other knittings I have on the needles. So I went on and suddenly it was not much more than the toe remained! So I finished it yesterday, no point having an almost finished sock on the needles. But tonight I'll cast on and knit a few rounds of the second one, so I have something to do during the trip.

onsdag 25 maj 2011

Svårhanterligt / Hard to handle



Just nu håller jag på med en poncho – tänka sej :-) ! – till Poppy. Samma gamla grundmönster som jag använt till alla de tidigare och dessutom samma garn, som visat sej väldigt populärt i sammanhanget. Det är Järbos Tropik, en blandning av bambu, bomull och akryl. Det är ett riktigt sommargarn, lätt och mjukt och luftigt. Men lite halt är det att jobba med, det kommer man inte ifrån, även om det inte varit något egentligt problem. Inte förrän nu. För se den här ponchon hade jag tänkt skoja till lite grand och göra ett tvåfärgat mönster runt nederdelen och det visade sej mindre kul i det här garnet. Kära nån vad det glider runt och lever sitt eget liv! Det är fullständigt omöjligt att spänna garnet jämt på baksidan, plötsligt är det centimeterlånga öglor som bara har uppstått, eller så har det dragit ihop sej motsvarande grad. Fast vanligast är, hur jag än försöker hålla igen, att garnet glider iväg och bildar detta oönskade överflöd på baksidan. Märkligt fenomen. Men nu har jag lärt mej att det inte är någon bra idé att använda silkiga, hala garner när man ska göra tvåfärgade mönster. Apropå det, på engelska heter det Stranded knitting för den här typen av mönster, men vad heter det på svenska??? Tvåfärgat mönster låter så klumpigt, visst måste det finnas något bättre ord?

Och så måste jag bara tala om att jag nu är pigg och glad och syresatt igen. Var på sjukhuset i går och kollade syresättningen av lungorna, som var så katastrofalt dålig för en vecka sen. Och se vad total vila kan åstadkomma, nu är jag på banan igen och behöver inte syrgas! Det var förmodligen fråga om utmattning, hade väl hållit på i lite för hög takt lite för länge. Men nu tar jag det så lugnt, så lugnt, och laddar upp inför nästa veckas färd till London!

Right now I'm working with a poncho – imagine! - for Poppy. Same old basic pattern that I used so many times now and also the same yarn that has turned out very well in this context. It is Järbo’s Tropik, a blend of bamboo, cotton and acrylic. It is a real summer yarn, light and soft and fluffy. But it is a bit slippery to work with, even if it not has been any real problems. Not until now. To cheer this poncho up, I intended to make a stranded pattern around the bottom and it turned out less fun in this yarn. Oh dear what it’s sliding around and live it own lives! It is absolutely impossible to tighten the yarn evenly on the back, suddenly its centimetres long loops that just occurred, or so it has pulled together accordingly. Though mostly, how hard I try to hold back, the yarn is slipping away and produces this unwanted abundance on the back. Strange phenomenon. But now I've learned that it is not a good idea to use silky, slippery yarn for stranded pattern.


And I just have to tell you that I now am happy and oxygenated again. I was at the hospital yesterday and had new tests of the oxygenation of the lungs, which was so disastrously bad a week ago. And see what a lot of rest can do, now I'm back on track and do not need oxygen! I was probably just exhausted, it had probably been a bit too much for a bit too long lately. But now I take it so calmly, so calmly, and geared up for next week's trip to London!

torsdag 19 maj 2011

Äntligen, igen! / At last, again!





Äntligen, äntligen ska jag uppdatera den här stackars sidan igen. Det är fruktansvärt längesen! Men så har jag varit upptagen med annat. Var hela förra veckan i Stockholm hos våra guldklimpar Poppy och Eddie. Vädret var på det hela taget jättebra, så vi tillbringade mycket tid ute.

At last I’ll update this poor blog again. It is a terribly long time ago since last time! But I've been busy with other things. The last week I’ve been in Stockholm with our gold nuggets Poppy and Eddie. The weather was on the whole very good, so we spent much time outdoors.










Populärast alla kategorier var lekplatser med gungor och rutschbanor. Sådana kan man aldrig få för mycket av!

The most popular activities were playgrounds with swings and slides. You can never have too much of them!





Stickningen har kommit lite i kläm den här tiden, inte tu tal om saken. Men på tåget upp hann jag med lite grann på en klänning till Poppy. Det är i och för sig den som är minst angelägen för tillfället, men mest lämplig som resestickning.

The knitting has been a bit behind during this time, no doubt about it. But on the train up there I spend the time with a dress for Poppy. It is the least anxious project for the moment, but was most suitable for travel knitting.




Ponchon hade gått an också, men ville mäta den jag gjort till kompisen Betty först, trodde den skulle vara lite för stor. Men det var den inte, så när väl provningen var avklarade satte jag igång med den.

The poncho had been ok as travel knitting as well, but I wanted to measure the one I had made for Poppy’s friend Betty first, thought it would be a bit too big. But it was not, so once it was tried on I started with it. It’s much more anxious than the dress for the moment.





Jan kom upp till helgen för att vara med att leka ett litet slag, sen åkte vi hem tillsammans i söndags. Men tänk, då var jag så trött att jag just inte stickade någonting! Inte kul, har förmodligen tagit i lite för mycket. Och det har jag fått sota för sen dess, har svårt att syresätta lungorna och nu hotar doktorn med att jag kanske måste börja med syrgas i tub om det inte rätar upp sej inom en vecka. Ärligt talat, ren katastrof!!! Jag har ju tänkt åka till London den 31 maj! Ja, ja, det är bara till att försöka vila ikapp och hoppas på det bästa.

Jan came up to the weekend to play a while, too, then we went home together on Sunday. But then I was so tired that I didn’t knit anything! Not fun, have probably been a bit too active lately. And I have to pay for it now, I have difficulties to oxygenate the lungs and now the doctor is threatening with that I might have to start with oxygen in tubes unless it doesn’t straightens up within a week. Honestly, pure disaster! I'm planning to go to London the 31 May! Well, well, it's just to try to rest and hope for the best.





Väl hemma har det blivit lite mer blandad stickning. Alex' regnbågströja får sej en duvning nu och då, har nu bara ärmarna och halsringningen kvar.

Back home again it has been a bit more mixed knitting. Alex rainbow sweater is growing and now it’s just the sleeves and neckline left.





Och så har vi nu fått tillåtelse att visa teststickningen Françoise som Marjorie Dussaud designar. Det var ursprungligen tänkt att den skulle vara med i Knitty framigenom, men det blev inte så, så nu ska hon publicera det på annat sätt och under mindre hemlighetsfulla omständigheter. Det är en kortärmad jumper eller tunn kofta eller hur man nu vill ha den. Originalet har bara fyra knappar ner till under bysten ungefär, men jag ska göra knäppning hela vägen ner, för jag vill kunna använda den utan något under. Garnet jag använder är Marks & Kattens Linen, och det är första gången jag stickar i det. Inte helt angenämt, om jag ska vara ärlig, det är som att sticka med ståltråd. Förhoppningsvis blir det mjukare och följsammare efter tvätt.

And so we have now been given permission to show the so far secret test knitting Francoise, designed by Marjorie Dussaud. It was originally thought that it would be in Knitty next autumn or so, but it did not happen, so now she will publish it in other ways and less mysterious circumstances. It is a short-sleeved pullover or light jacket or however you want to call it. The original has only four buttons down to below the bust, but I will button it all the way down, because I want to use it without anything underneath. The yarn I use is Marks & Kattens Linen, and it is the first time I use it. Not entirely pleasant, if I shall be honest, it's like to knit with wire. Hopefully it will be softer and smoother after washing.

fredag 6 maj 2011

Liten uppdatering / A tiny update




Det är allt rysligt länge sen jag hade något kul stickeri att visa upp. Jag stickar och stickar, men det blir liksom inget av det, känns det som.

Men ponchon till Poppys kompis Betty är i alla fall klar. Den är väldigt stor, undrar hur stor Betty är? Nu ska jag sätta igång med varsin till Poppy och Tristan, men Poppy ska få prova den här först, jag kanske ska göra hennes lite mindre. Våran ståtliga Tristan kan nog däremot bära upp den här storleken. Men sen blir det inga fler ponchos på ett gott slag, det blir lite tradigt att göra samma sak om och om igen. Det går ju inte att göra dem på så väldigt olika sätt.

På måndag efter veckans provtagning ska jag ta tåget upp till Stockholm och hälsa på våran Poppy och Eddie! Ska stanna där hela veckan, och till helgen kommer Jan upp, så vi sen tar sällskap hem på söndagen. Det ska bli så himla kul att tillbringa en hel vecka tillsammans med dem!

It's a terribly long time since I had something knitted to show. I knit and knit, but it feels like nothing comes out of it.

But the poncho to Poppy's friend Betty is at least finished. It is very big, wonder how big Betty is? Now I will start with one each for Poppy and Tristan, but Poppy have to try this one on first, maybe I should make her a bit smaller. Our handsome Tristan could probably fill it out, He is a bit bigger. But then there will be no more ponchos for quite a while, it is a bit boring doing the same thing over and over again. It's impossible to make them in that very different ways.

On Monday after this week's sampling, I will take the train up to Stockholm and visit our Poppy and Eddie! Will stay there all week, and for the weekend Jan will come and then we’ll go back home on Sunday. It will be so much fun to spend a whole week with them!







Det som den sista tiden uppehållit mej på stickfronten är framför allt regnbågströjan till Alex. Hoppas jag inte klantar till det med storleken eller modellen, för mönstringen är jag väldigt nöjd med! Har nu kommit upp till ärmhålet, alltså ungefär två tredjedelar. Ärmarna tror jag att jag ska göra helt svarta, utan några som helst krusiduller, men ibland får jag för mej att det skulle vara trevligt med lite färg där också. Men jag vet inte riktigt hur, bara några ränder längst ner eller något mönster som går igen över hela ärmen? Ja, det är ett slag tills jag behöver bestämma mej. Fast på något sätt tilltalar den helsvarta varianten mej mest, undrar vad våran Alex skulle tycka? Fast det vet jag nog egentligen, i hans tycke kan det aldrig bli för mycket färg. Men jag har faktiskt tänkt använda alla de här rätt omfattande resterna, kompletterat med ytterligare några färger, till en vanligt randig tröja till honom sen. Där ska han förhoppningsvis få sitt lystmäte stillat!

I’m on my way with the rainbow sweater for Alex. Hope I not will mess it up with the size or model, because I’m very satisfied with the rainbow itself! I have now come to the armholes, which is about two-thirds. I think I will do the sleeves in all black, with no frills, but sometimes I think it would be nice with some colour there as well. But I do not really know how, just a few stripes at the bottom or any pattern that is repeated all over them? Well, it is a while until I need to decide. I prefer the all-black version myself, but wondering what our Alex would think? But seriously I know, in his opinion it can never be too much colours. But I was actually thinking of using all the leftovers, supplemented by some additional colours, a knit a plain striped sweater for him after this one. There he will hopefully get his fill!

Därutöver håller jag på med en teststickning som tar sin tid, inte minst för att jag var tvungen att repa upp ett par dagars arbete på grund av min egen klantighet. Det är en damtopp – till mej själv! – som stickas uppifrån och ner. Arbetet växte därför ganska rejält och halvvägs ner utefter raglanökningen tyckte jag att jag behövde byta till en längre sticka. Storlek 3 mm, inga konstigheter. Den första jag använde var en med fast kabel från Knit Pro, men nu skulle jag byta till en med lös kabel, tipparna storlek 3 mm. Inget konstigt, satte fart igen och när jag så hade stickat färdigt oket tänkte jag med att prova hela härligheten, det är ju en av fördelarna med den här typen av modell. Men det var ingen rolig syn när den kom på, den var definitivt för stor. Ja, ja, allt jag gör blir ju per automatik för stort, men ändå … kollade masktätheten, alldeles åt skogen. Men jag hade ju kollat den tidigare, eller? Jo men visst, högre upp stämde det. Det var vid stickbytet som det gick fel! Kollade storleken på stickorna igen, och kom då på att den första stickan hade lite luft runt sej i hålet på mätstickan, medan den andra var ganska trög att få in. Inte konstigt trög, men dock inte med samma luft som runt den första. Och den första var inte så liten att den gick att få in i hålet för 2,75 mm. Men denna pyttebagatell på trehundra maskor, det gör en märkbar skillnad! Och det som gör mej allra mest förundrad är att båda stickorna kommer från Knit Pro!



In addition, I’m doing a test knit that takes its time, not least because I had to rip up a couple of days of work because of my own clumsiness. It is a women’s top - for myself! - to knit top down. The rows get longer and longer and therefore, just about halfway down along the raglan increasing, I felt that I needed to change to a longer needle. Size 3 mm, no question about that. The first one I used was a fixed-cabled Knit Pro, but now I would switch to one with a loose cable, and the tips size 3 mm. Nothing strange, went on knitting again and when I had finished the yoke, I thought I should try the whole thing on, it's one of the advantages of this type of model. But it was not a nice sight when it came on, it was definitely too big. Yes, yes, everything I do is of course automatically too big, but still ... I checked the gauge and it was definitely not what I had on the swatch. But I had checked it earlier, right? Then I realized that it was when I changed the needle that it went wrong! Checked the size of the needles again, and then found out that the first needle had some air around it in the hole on the – what on earth is the English word for the thing that you check the needle size??? - while the other was rather hard to get in. But the first was not so small that it was possible to get into the hole of 2.75 mm. But this tiny trifle spread out of three hundred stitches, it makes a noticeable difference! What makes me most surprised is that both the two needles are from Knit Pro!

måndag 2 maj 2011

Vårhelg / Spring week end




En så ljuvlig helg det har varit. Solen sken, temperaturen låg nära de 20 och vi hade finaste besöket!

Poppy, Eddie och gamlingarna var här från fredag kväll till söndag förmiddag och tänk så mycket man faktiskt kan hinna med om man lägger manken till!



Such a lovely weekend it has been. The sun was shining, the temperature was almost 20o C and we had the nicest of visitors!

Poppy, Eddie and their old people were here from Friday evening to Sunday morning and it’s unbelievable how much you can actually keep up with if you put the foot forward!











Först en lugn start med promenad via fågeldammen innan vi är framme vid lekparken och det äntligen börjar hända lite grejer. Och vad kan väl vara trevligare än att sitta och gunga, högt upp i det blå?


First, a calm start to walk through the bird pond before we arrive to the playground and it’s eventually started to happen some cool things. And what could be nicer than swinging, high up in the sky?




Vi vandrar vidare och tänka sej, som av en slump råkar vi hamna vid en rutschbana, alldeles lagom stor att själv klättar upp och åka ner ifrån!


We walk further and by a chance we happen to end up at a slide, in just the right size to climb up and go down from by oneself!





Och så just innan den sista orken är borta, en hoppborg! Lite trötta är vi som sagt, men det är inte dumt att sitta och hoppa heller!

And so just before the last strength is gone, a bouncy castle! We are a little tired in our legs by now, but it is not that silly to sit and jump either!




Vad som nu behövs är lite ny energi, kanske rent av en fika i det härliga solskenet?

What is needed now is some new energy, perhaps a lunch in the glorious sunshine?


På det hela taget en alldeles utmärkt vårlördag!

På söndagen åkte de som sagt hem igen, men nu dröjer det inte länge tills vi ses nästa gång. Redan nästa måndag åker jag upp till Stockholm med tåget, så kommer Jan upp till helgen och så åker vi hem tillsammans nästa söndag. Det ska bli väldigt kul att tillbringa så lång tid i ett sträck med våra favoritstockholmare, så länge har det aldrig blivit förr.

Overall, an excellent spring Saturday!

On Sunday they went back home, but now it will not be long until we meet again. The very next Monday I'm off to Stockholm by train, and then Jan will go there next weekend and then we will go home together next Sunday. It will be great to spend that long time in one stretch with our favourite Stockholmers, it has never been that long before.






Ett mindre välkommet besök har vi också haft i helgen. Ett duvpar gav sej den på att de hittat den optimala byggplatsen på en hylla på vår balkong. Men vi vill inte ha några inneboende där, så vi hade fullt upp med att jaga bort dem och plocka bort pinnarna de så träget kom med. Visst kände man sej lite elak, men med tanke på balkongens storlek tror jag inte det hade funnits plats för både oss och en duvfamilj. Och det är faktiskt vi som betalar för den! Men det där med att bara schasa var inte till mycket hjälp, de var tillbaka så snart vi vände ryggen till. CD-skivor har man ju hört ska vara effektiva bortskrämmare, men icke i detta fallet. Så hittade Jan den optimala fågelskrämman, en gul-rosa nalle, av utseendet att döma troligtvis vunnen i någon tombola, och se det gjorde susen! Något så hemskt ville duvorna inte dela boplats med!


We also had less welcome visitors this weekend. A pair of pigeons decided that they have found the ideal building site on a shelf on our balcony. But we don’t want any inherent there, so we were busy trying to chase them away and pick off the pins they so diligently came with. Sure it felt a bit nasty, but with the size of the balcony I don’t think there had been room for both us and a pigeon family. And in fact it is we who pay for it! But just to try to chase them away didn’t help, they were back as soon as we left. CDs has been said to been to be effective as deterrent, but not in this case. So Jan found the optimal scarecrow, a yellow-pink teddy bear, that appearance have been won in a raffle, and that was what needed! Something that horrible didn’t the pigeons want to share habitat with!