MINA FAVORITER ALLA KATEGORIER!

M I N A F A V O R I T E R A L L A K A T E G O R I E R! / M Y F A V O U R I T E S!

Mina Favoriter

Lilypie - Personal pictureLilypie Fifth Birthday tickers
Lilypie - Personal pictureLilypie Second Birthday tickers
Lilypie - Personal pictureLilypie Second Birthday tickers
Lilypie - Personal pictureLilypie First Birthday tickers

onsdag 30 april 2008

Varannan onsdag / Every second Wedesday

Idag är det varannan onsdag. Det gillar jag, för då är jag ledig! Har massor som jag platerat att göra idag, en bautahög bokföring för Munskänkarna, en ännu större hög stryktvätt, en hel drös ärenden att uträtta på stan, kanske rent av ett tag med hartassen i lägenheten. Och så sitter jag här och bara roar mej! Jag är nog ruskigt lat eller nöjeslysten eller vad det nu kan vara. Kanske rent av arbetsskygg? Men strunt samma, vare sig bokföringen, strykningen eller städningen försvinner nånstans, de ligger nog kvar och väntar på min uppmärksamhet, när det nu kan bli.

Fick ett mail från min favisdesigner Jaquelyn idag, där hon bl a utlyser en tävling om att namnge en liten flickklänning hon håller på med. Gå gärna in på hennes hemsida och lägg ett förslag! Den klänningen skulle jag vilja göra till lilla Linnea, när väl mönstret är klart.

Today it's Every Second Wednesday, and I'm off work! I have wild plans for today, it's so much I intend to do. A huge pile of book-keeping for the winesociety to do, an even hugher pile of ironing is waiting and of course the cleaning that I have been waiting with for today. And a lot of errands to do downtown. And here I am, blogging and just enjoying myself :-/! But at the other hand, the bookkeeping, the ironing and the cleaning will still be there, noone will take it from me.

I got a mail from my favourit designer Jaquelyn today, where she among other things mentioned that she has a competition on her blog, to give name for a lovely little dress she is working with. Oh, I can't wait till it's finished so I can do it for little Linnea!





Apropå klart, så är nu äntligen Drawstring Chemise klar för avfärd till Helene. Jag var synnerligen dyster till mods medan jag höll på med sista delen av den, och även om det inte verkar fullt så katastrofalt i färdigt tillstånd har jag en obehaglig känsla av att den kommer att vara för stor. Vilken överraskning :-/! Men nu tror jag faktiskt att pengen håller på att ramla ner. Jag ska inte, absolut INTE, gå efter givna mått utan gå på storleken under i fortsättningen. Det borde jag väl fattat långt tidigare egentligen, garnet oavsett kvalité töjer sej ju! Hur dum får man vara? Så nu har jag tänkt prova min nya insikt och har börjat på en Tomato, också till Helene, som jag alltså tänker göra storleken under hennes mått. Ska bli väldigt spännande att se om det fungerar. Fast här har jag faktiskt ett skyddsnät. Skulle det nu råka sej så stolligt att den blir för liten, så kan jag nog ha den själv!

About finishing, now at last I've finished the Drawstring Chemise for Helene. I didn't know what to think about it when it got closer to the end, it looked huge. And I think it will be too big. What a surprise! But now - at last! - I think I understand it. I will not count on the propper measures of the body for choosing size, I will do the smaller one. The yarn will stretch, whatever kind it is, woun't it? So now I have begun with a Tomato, and will give that idea a try. And if it turns out to be too small - what a strange thought! - I can use it for myself.

söndag 27 april 2008

Sjal från födelse till vuxen / A shawl from birth to adult

Nu är Mystic Light utflugen ur boet. Det var en kort men intensiv uppväxt. Graviditeten var lätt, inga problem eller våndor med att välja garnet, Fleece Artist Merino 2/6. Ett ljuvligt garn, som gav mersmak!

Födelsen gick lätt också, endast 20 maskor att lägga upp. Det visade sig också att ML var ett mycket välartat barn, som växte tillfredsställande utan att bråka för mycket.

Now Mystic Light has grown up and left home. It was a short and keen growth. The pregnancy was easy, no problem to choose the yarn, Fleece Artist Merino 2/6. It was lovely to work with!

The birth was easy as well, only 20 stitches to cast on. And it turned out to be a very wellbehaved child, who grown satisfactory without too much trouble.




Till slut var hon färdigväxt, på väg in i vuxenlivet.

Eventually she finished to grow, and on her way to the life as an adult.



Så var det bara den sista sista, vådliga tonårstiden, med dess träning inför vuxenlivet.

And at last the final teenage period with its excersising for the comming adult-life.



Och så äntligen erkänt vuxen och klar att ge sig ut i världen på egna ben. Färden har påbörjats, och jag hoppas innerligt att hon ska trivas i sitt nya hem. Kanske får jag träffa henne någon gång i framtiden igen.

And eventually grown up and ready to go out in the world by herself. She is on her way right now, and I really hope she will go on well in her new home. May be I will see her sometime in the future, again.



Tack och lov är den nya ägaren mycket längre än vad jag är!

Thank heavens the new owner is much taller than I am!

måndag 21 april 2008

Hemlispaket! /Secret pal gift


Titta vad som kom med posten idag! Tusen tack min kära, söta, nu inte längre hemliga vän Strumpstickan Monica! Såna läckerheter! En bok med mönster till de allra gulligaste nallar man kan tänka sej, får nog plocka fram symanskinen snart. Ett litet paket rättvisemärkt kaffe och en förpackning kardemummate - mmmmmums! Ett tips fick jag också tillsammans med det, att lägga en påse i en kanna kaffe, det ska jag verkligen prova. Det måste bli som turkiskt kaffe, det som är så hejdlöst gott. Och sist men på intet sätt minst, snarare tvärt om, ett helt otroligt ljuvligt garn. Det är från Bergere de France och i en otroligt läcker grågrön färg. Tjockt och mulligt, varmt och gott. Undrar om jag inte ska göra en liten trekantssjal faktiskt, hur stolligt det än kan låta. Jag är inte någon vän av långa halsdukar, utan föredrar en liten trekant istället, och det här tror jag blir kanonbra för det ändamålet.

Tusen och åter tusen tack Monica för alla härligheter du skickat under den här tiden. Hoppas du är lika nöjd med det du fått av din hemlisvän.

Today I got the last Secret Pal Gift for this time. And what a gift! A book with patterns for the most adorable teddy bears, a small package of fair traid coffee, a package of teabags with cardamom flavours and at last but really not at least four balls of lovely yarn from Bergere de France in a wonderful gray-green colour. I think I will use it for a small shawl. I don't like scarfes but prefere triangular shawls when I have to protect my neck from the icy winterstorms.

söndag 20 april 2008

Drunknar i spam

För ett gott slag sen tröttnade jag på min Spray e-post och bytte till Gmail. Lysande byte, faktiskt. Men den gamla adressen har legat kvar ett slag för gamla kontakters skull. Det var en variant av Spray som jag har betalat en hacka för, för att slippa annonser och liknande. Nu har jag sagt upp denna, och då återupplivades per automatik den ursprungliga gratisversionen jag hade ett litet tag i tidernas begynnelse. Gick in där för några timmar sen för att kolla om det var nåt av intresse. Var nåt, var det, men knappast av något intresse. Däremot håller det på att ösa, ja fullständigt forsa in spam. Hittills har jag raderat över 2 000 st! Radera går skapligt snabbt, men för att blockera måste jag markera vart och ett och det har jag bara inte orkat med fullt ut. Är det sånt som lagrats under de två - tre år som den här gratisversionen legat i dvala??? Får nog snabbt som ögat försöka räkna ut om det är något viktigt som ännu inte blivit omdirigerat till Gmail-adressen så att jag sen kan avsluta hela bekantskapen med Spray. Det här är ju så sanslöst så jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt det.



I går hade vi gäster här, så då blev det faktiskt inte en enda maska stickad, men i dag har jag - mellan spamrensningarna - kommit en bit ytterligare på en liten kofta jag håller på med till kompisen Soiles barnbarn Linnea. Hade jag varit lite smartare hade jag gjort den en storlek större, den verkar lite liten faktiskt, men å andra sidan brukar ju allt jag gör bli för stort så det är kanske ingen överhängande fara. Det är ett riktigt kul mönster, med förkortade varv för att forma halsen, och sen stickas allt i ett stycke. Nu går det för högtryck uppe i huvudknoppen, undrar om man inte skulle kunna använda samma princip för att göra en v-ringad tröja? Våran Alex ('s mamma) vill inte ha koftor, bara tröjor, så när som på Cardigan for Merry som väckt stor förtjusning och som snart ska påbörjas. Men en bomullströja skulle gullgrisen nog behöva inför kyliga sommardagar, och då skulle det vara väldigt kul att se om min teori håller. Får klura lite till på proportionerna för själva ringningen.

Now I'm on with a cardigan for my friend Soile's granddaughter Linnea. It's a very nice pattern with short rows to form the neck. Now I'm thinking about the possibility to use that idea for a v-neck sweater for Alex. He('s mother) don't want any cardigans, except for Cardigan for Merry. I have to think a bit more about it, how to form the neck, but I think he really needs a cotton-sweater for the chillier summerdays, and really longs for trying this idea.

onsdag 16 april 2008

Fotokamp / Fight with photos



Vi har köpt ett nytt, avancerat – ja, med våra mått mätt – fotoprogram. Tycker det skulle vara så kul att kunna lägga in någon text direkt på bilden, eller snea till den lite eller göra något annat kul. Ett foto bara rakt upp och ner i all ära, men omväxling förnöjer ju, som bekant.

Alltså har det för dryga garnpengar inköpts Adobe Photoshop Element 6.0. Många knappar och funktioner är det! Men vet ärligt talat inte om det var så smart. Jag har ju inte tålamod att systematiskt läsa mej igenom hjälpprogram och liknande instruktioner, utan slänger mej alltid handlöst in i vad det än är för tekniskt komplicerade grejer. Kontentan är att jag satt precis hela kvällen igår och försökte få till en lite lustigare bild av Alex’ tröja som jag nu fått färdig. Bl a finns det ”fotobok” och ”fotokollage”. Efter många försök med diverse knapptryckningar fick jag in en text på fotot i Fotoboken. Jättekäckt, men så såg jag att i Fotokollage kunde man få ihop två bilder i en, och så ville jag ha det denna gången! Men inte sjutton lyckades jag få in texten där! Måste man välja antingen text eller två-i-ett??? Tvivlar starkt på det, men det kräver mer energi att klura ut hur det ska gå till än jag mäktade uppbringa just då. En annan sak som retar mej omåttligt är att jag inte begriper hur jag ska kunna kopiera ner Fotoboksbilden direkt ner i hårddisken. Det gick alldeles utmärkt med Fotokollageditot, men den med text fick jag – genom en klurig knapp jag hittade under mina strövtåg i djungeln – skicka det till min e-post! Så den vägen fick det kortet gå, först skicka sen ladda ner! Visst verkar det lite väl omständigt?

Men en sak som aldrig upphör att förvåna mej är varför jag gång på gång på gång skaffar såna här saker, när jag vet att jag nästan får ett nervsammanbrott innan jag ens begriper hur man får igång eländet? Och stackars Jan som bara ställs inför fullbordat faktum har heller inte rätt läggning för att lätt och behändigt klura ut hur sånt här fungerar. Han har ju inte ens frågat efter grejen från början, utan drabbas bara helt utan egen förskyllan av min frustration.

Hur som helst, tröjan är klar, stor som bara den, men våran söte, rare lille älskade Alex växer så det knakar, så han är nog snart ifatt den. Lite synd bara att fickan blev så ynka liten, hade velat ha den större men det var väldigt svårbedömt under resans gång.

We have just bought a new photo program for the computer, Adobe Photoshop Elements 6.0. I wanted to do something with the pictures I show here, write some text and arrange them in another way than just the normal plain way. But I don’t have the patient to learn how programs like that work. I just want to do whatever it is immediately! So I spent all the evening yesterday, trying to do something with the photos of Alex’ new sweater. In one function I could put in a text line and in another I could put two photos together, but didn’t manage to get two together in the first function or get a text line in the second. It just has to be possible, I’m sure, but how? I hate to read instructions, but I suppose I have to, if I want to use all the possibilities in the program. And another thing that made me very upset, the picture with the text was impossible to move to the computer, I had to send it as an e-mail to myself and save it that way! How stupid, it just has to be another way, hasn’t it?

But anyhow, the sweater is finished, and on its way to our beloved Alex. It’s quite big, but he is growing rapidly so I suppose it will fit soon enough.

fredag 11 april 2008

Same, same but different

Så länge sen det är jag skrev något sist! Har en obehaglig känsla av att det blir längre och längre uppehåll mellan gångerna. Det får vi faktiskt försöka göra något åt, skärpning är vad som gäller nu!

Men å andra sidan har det inte varit mycket att skriva om. Samma gamla grejer på gång, både vad gäller stickning, jobb och privatliv. Monica Zetterlund hade en sång med texten ”upp halv sju …” för en hel drös med år sen, som är precis mitt i prick. Fast kanske inte jämt, om man tänker efter, det är nog bara den här sista veckan som varit totalt utan planerade eller oplanerade aktiviteter utanför hemmet.

I nästa vecka blir det lite snurr igen. Zonterapi på onsdag, vinmässogruppen ska träffas på torsdag och på lördag kommer en före detta arbetskamrat till Jan och hennes man hem på middag. Måste snart ta itu med planeringen för det. De har aldrig varit hemma hos oss förr och då får det väl vara lite ordning vad gäller maten. Gamla vana kompisar går det ju bra att ha som försökskaniner, men knappast de här. Förrätt, varmrätt och dessert, och allt - eller i alla fall det mesta - ska helst gå att förbereda i god tid och endast kräva ett minimum av engagemang efter det att gästerna anlänt. Jag avskyr att stå i köket i vanliga fall, och med gäster blir det rent outhärdligt. Och inte kan jag skicka ut Jan dit heller i det här fallet, eftersom det är han som känner dem. Jag har träffat dem, men det är snarare bekantar än vänner till mej. Ja, ja, får väl ägna helgen åt att tänka.


Stickat har jag gjort, men inget upphetsande att rapportera. Är nästan klar med tredje ledtråden på Mystic Light sjalen. Den går undan och är alldeles lagom omväxlande, en väldigt trevligt historia. Men den är inte fotogenique för ögonblicket, en ullig och krullig hög hopträngd på stickan, men den kommer förhoppningsvis att blomma när den släpps fri, om förhoppningsvis ett par veckor. Garnet är ljuvligt, Fleece Artist Merino 2/6, förhoppningsvis inte från Australien! Det är nästan lite silkigt, känns jättehärligt och ska om det vill sig väl funka bra som varmt och mulligt skydd mot svala sommarkvällar ute på altanen. Sista ledtråden släpps den 23/4 och den 26:e ska den helst vara tvättad, blockad och klar för överlämning. Kanske inte helt realistiskt, det får väl även jag inse, trots min tendens till överoptimism. Men det kanske bara behöver bli några dars försening? Den ska nämligen inte pryda mina axlar utan en god vän som fyller år och det vore ju kul om färdigställandet sammanfaller någotsånär med högtidsdagen.


Alex tröja artar sej bra, luvan är klar så när som på en I-cordkant runt, och ärmarna ska just påbörjas. Det här mönstret liksom förvånansvärt många andra förordar dessa hemska lösa delar bestående av separata bak- och framstycken och dessutom ärmar som stickas fram och tillbaka. Varför är så många designers så omåttligt förtjusta i att sy ihop delar? För det måste de väl vara när de envisas med alla dessa lösa delar? Men jag som är så rabiat motståndare till onödigt arbete, i synnerhet tråkigt sådant, har stickat den här på rundsticka upp till armhålorna och därefter naturligtvis vart stycke för sej. Men där blir det ju bara några få axelmaskor att sy ihop, som jag förresten gör på samma sätt som jag syr ihop tårna på sockor. Till luvan plockades naturligtvis maskor upp så var det bara sömmen högs upp, som jag förresten för första gången provade att sticka ihop med tre stickor! Lysande! Har bara hört talas om den metoden tidigare men inte förrän nu sett det förklarat.


Helenes topp växer också till sej, men fort går det inte. Det är en rätt bred (hög?) spetsbård längs ner, 12 – 15 cm, och den är lite dryg men närmar sej slutet. Sen kan jag fräsa på med slätstickning på rundstickor – trots att det förordas två delar som ska sys ihop! – och då ska det väl inte ta så lång stund. Lite spets blir det mot slutet också, men den slutar väldigt snart över huvud taget, går bara upp till armhålorna och har sen bara axelband. Hoppas bara det blir lite värme i sommar, som kan matscha bristen på värmande garn i den!

söndag 6 april 2008

Vintävling, busstickning och hålförvirring

Igår var det mycket! Upp i ottan för att stiga på för ändamålet inhyrd buss som skulle ta ett gäng Munskänkar från Trollhättan till Grundsund för regional vintävling och andra trevligheter. En och en halv timme skulle resan ta, så naturligtvis följde en stickning med. Det blev tröjan till Alex som fick ut och lufta sej lite, och passade på att växa till sej en god bit. Har kommit nästan halvvägs på luvan, sen är det "bara" ärmarna kvar.



Väl i Grundsund fick vi först en snålblåsig och iskall rundvandring i omgivningarna. Den promenaden kunde vi väl i och för sig klarat oss utan, blev tämligen urblåsta på kuppen. Men efter en stärkande lunch var tävlingsinstinkterna taggade, och vi satte igång med gå gott mod. Klurigt var det, det märks att jag inte varit så flitig i mitt läsande det sista året! Konstig, hur kan det komma sej? Är det månne stickningen som tagit befäl över ledig tid? Men en del satt kvar, och teorin klarade vi galant, men det praktiska ... :-( Det gick åt tjotaheiti, men gott var det! "Vi" var ett renodlat damlag, tre stycken inte alltför allvarsamma damer som enbart var med för vårt höga nöjes skull. Från vår sektion var det ytterligare ett lag, en dam och två herrar, och de tog det nog inte heller så blodigt, men lyckades betydligt bättre än oss. De kom faktiskt på andra plats, mycket hedrande. Mina tjejkompisar och jag kom en bit längre ner på listan ... och så talar vi inte mer om det! Men väldigt kul och trevligt hade vi, och ser fram emot nästa års tävling. En helt lysande form av aktivitet, att sitta och klura och mer eller mindre vildsint spekulera över knepiga frågor och därefter grunna och grubbla över druvor, land och distrikt för ett antal goda viner.


Väl hemma igen återupptog jag bekantskapen med en sommartopp jag börjat på för ganska länge sen till Helene. Den har legat i träda ett slag, eftersom den blev helstollig. Fick fel på hålen. Det här med hål i spetsmönster är och förblir ett mysterium för mej. "Omslag" / "yarn over" står det i mönstren, oavsett om det gäller sjalar, sockar, tröjor eller vad det än handlar om, men det finns ju två helt olika omslagstyper, det har jag i alla fall lärt mej när jag stickade sockarna med falska flätor. Från tidernas begynnelse har jag vid uppmaning att göra omslag snott garnet runt stickan, men det var ju helfel när det gällde falska flätor. Då skulle garnet bara läggas om stickan. Och eftersom jag tyckte det gav så lysande resultat så har jag glatt fortsatt med den varianten. Men när det gällde denna Drawstring Chemise så blev det rent katastrofalt! Den blev enorm, minst dubbelt så stor som det var tänkt. Då blev jag så trött på den så den åkte undan i ett hörn, fram tills i går. Då äntligen kände jag mej mogen att ta itu med den och började om från början med snoddvarianten av hålgörare. Nu kan det nog bli bra!


Omslag med garnet enbart lagt över stickan:


Omslag med garnet snott runt stickan.

Men hur i hela världen ska man kunna veta vad mönsterskrivaren menar? Ok, visst jag vet, man gör en provlapp så ser man hur det artar sej. Men det skulle vara väldigt kul att veta från början vilken av varianterna som avses. Är det bara jag som har problem med det här? Finns det något klurigt sätt att förutse vilket som avses?



Men den nylärda storhålsvarianten har jag i alla fall använt på Mystic Light-sjalen. Troligtvis inte helt korrekt, de är STORA, men där gör det nog inte så mycket. Får väl ta det lite lugnt med blockningen. Ja, den sjalen blir inte liten, har nu gjort 2/5 av den och redan nu är den 120 cm långa stickan för liten för att kunna spänna ut den på. Men som sagt, diskret blockning och den kan säkert bli varm och go under sommarkvällarna.

onsdag 2 april 2008

Aprilsockor och aprilgarn / April socks and April yarn

Idag är det varannan onsdag och jag är ledig! Ljuvligt! Har just kommit hem från en omgång zonterapi, denna fantastiska gåva till mänskligheten. Visst, känner mej som om jag gått igenom en mangel, men det gör gott, obeskrivligt underbart gott. Kommer att dansa fram genom livet som en ny människa nu, i alla fall den närmsta veckan. En sån genomkörare är precis vad en gammal kropp behöver med jämna mellanrum, länge leve zonterapi!



På hemvägen gick jag inom ICA och hämtade ut aprilgarnet från Spinnspirations garnklubb, det sista i den här omgången. Som vanligt är det helt ljuvligt i färgen, ett tunnt garn från Nordiska, 600 m per hg x 2, det blir perfekt till en sjal nån gång!

Today I got the April yarn from the yarn club! As usual a marvelous colour and this time it is a laceyarn, 600 m/100 gr x 2 skeins, so it will be perfect for a shawl!



I går kväll blev jag klar med aprilsockarna i Sticka Meras sockklubb. Garnvalet var inte det bästa, mönstret kommer bort i röran av färger, men de var kul att sticka. Har nu verkligen fått träna på flätor, både här och på Mystic Light sjalen. Känner mej riktigt inspirerad, och har sett en sån läcker jacka, "Cardigan for Merry" som jag är väldigt sugen på att göra till Alex nu. Är den inte läcker?



Sockarna ser lite knepiga ut på bilden, men det beror nog mest på att de är fotograferade på mina fötter som är tre - fyra storlekar mindre än mottagarens. Förhoppningsvis kommer de att passa, det här är verkligen ett experiment. Det enda jag vet är skostorleken, har inte velat fråga om några närmre mått eftersom det ska bli en överaskning på födelsedagen.

Last night I finished the socks of April in the Sock club. They were very nice to knitt, and now I've really have got some excercise in cable knitting! I'm not quite satisfied about the colours, the pattern is a bit lost among all of them, but at the other hand, I have no idea if they will fit my friend they are ment to. They looks a bit peculiar at the picture, and one reason for that is that the are on my feet and they are at least three sizes smaller than my friensd's. But I really don't know exactely how big they are, I didn't want to ask for the measurements because they are ment as a birthdaygift. Well, we'll see and hope for the best.