MINA FAVORITER ALLA KATEGORIER!

M I N A F A V O R I T E R A L L A K A T E G O R I E R! / M Y F A V O U R I T E S!

Mina Favoriter

Lilypie - Personal pictureLilypie Fifth Birthday tickers

torsdag 27 augusti 2009

Ny KAL / New KAL

Måste bara berätta om en sån kul KAL – eller kanske nästan en mysteriestickning - jag har hittat på Ravelry. I alla fall tror jag den kan bli väldigt rolig att hålla på med. Det är en filt bestående av tolv rutor i olika flätmönster. Ja, i alla fall har den första rutan flätor. Det startade för bara några dagar sen, och det första mönstret fick vi direkt. Sedan kommer det mönster till en ny ruta i början av varje månad, och i slutet av juli nästa år ska filten vara klar. Låter väl som ett behändigt och kul långtidsprojekt? Det är säkert inte för sent att hoppa på nu, om någon skulle vara intresserad.

I just have to tell you about one of those fun KAL’s - or perhaps almost a mystery knitting - I found at Ravelry. In any case, I think it can be very fun. It is a blanket made up of twelve squares in various cable patterns. Well, at least the first square has cables. It started just a few days ago, and we got the first pattern immediately. Then it will be a new pattern for another square at the beginning of each month, and at the end of July next year we hopefully will have a finished blanket. Sounds like a convenient and fun long-term project, doesn’t it? I’m sure it isn’t too late to join now, if anyone would be interested.

söndag 23 augusti 2009




Nu är jag riktigt förbaskad, upprörd i mitt innersta, vrålsur helt enkelt. Varför i hela fridens namn kan jag inte lära mej sticka med flera trådar/färger samtidigt? Alla andra kan ju – har ni sett vad Hjemme Ute åstadkommer, t ex? - varför ska det då vara så stört omöjligt för mej? Nu är alltså bilmössan till Alex klar, och ligger numera väl begravd i soporna. Illa var det före tvätt, när jag tog kortet, och än värre blev det efter. Som ett stenhårt band blev mönsterbården, bra mycket mindre än den vanliga stickningen. Vid tidigare försök har det alternerat med att bli för hårt eller för löst. Det enda som blivit någotsånär är biltröjan som den här mössan skulle komplettera, även om den på intet sätt var perfekt. Det är väl själva den … Nu måste jag bara försöka igen, skam den som ger sej. Denna gång är det en tröja till Alex med ekorrar på. Håll tummarna, snälla!

Now I’m quite confounded, upset in my innermost. Why on earth can’t I learn stranded knitting? Everyone else can - have you seen what Hjemme Ute achieve, for example? - why on earth should it be so impossible for me? Now is the car hat for Alex finished, and is now well buried in the trash. It was bad before I wash it, when I took the photo, and even worse after. The pattern part became hard as a rock band and much smaller than the rest of the knitting. In previous attempts, it has been too tight or too loose. The only thing that has been tolerably is the car sweater that this hat should have been a complementary for, although it was in no way perfect. Isn’t it just ... So now I just have try again, it would be a shame giving up, wouldn't it? This time it will be a sweater for Alex with squirrels on. Cross your fingers, please!





Men som plåster på skadade självkänsla blev faktiskt tröjan jag gjort till mej själv riktigt bra, Den tror jag att jag kan få mycket användning för, och när tid ges ska jag göra fler efter det mönstret, eller rättare sagt kalkylatorn. Det går ju att piffa upp det med vilken typ av mönstring man vill, det är bara att kolla av masktätheten.


However, as patches of damaged self-esteem, the sweater I made for myself turned out really good, I think I can get much use for it, and when time is given I will make more after the pattern, or rather the calculator. You can make any type of pattern on it as you want, it’s just to check the gauge.

fredag 21 augusti 2009

Snart / Soon




Snart, väldigt snart är jag klar med min tröja som jag teststickat åt Canny-Cat. Väldigt randig är den, hade nog trott det skulle vara något diskretare. Men det är ju så himla svårt att bedöma när man bara tittar på ett nysta. Men den kan nog bli skön, och jag tycker jag fått till storleken bra. Men så är den också stickad uppifrån och ner, och då kan man ju prova under resans gång. En mudd kvar, sen ska den få bekänna färg ute i den bistra verkligheten.


Soon, very soon, I am finished with my sweater that I test knit for Canny-Cat. It’s a lot of stripes, I had thought it would be somewhat discreet. But it is so amazingly difficult to imagine how it will turn up when you only watch a ball of yarn. But I think it will be nice to wear, it feels good, and I think I have got the size I wanted. But it is knitted top down, so I could try it on the way. A cuff left, then it will be time for it to went out in the harsh reality.





Efter en mycket seg start börjar Alex’ bilmössa komma sej nu också, och trots att det är hur många maskor som helst per varv och stickas med stickor nr 2, så börjar den faktiskt närma sej slutet också. Ett par cm till, sen börjar intagningarna och varven blir kortare och kortare.


After a very slow start even Alex's car hat begins to grow and although it is a huge amount of stitches per row and knitted with needles no 2 mm it get closer and closer to the end. A few more cm, then I will start with the decreases and the rows will become shorter and shorter and go faster and faster.






Inte precis snart färdig, men i alla fall på gång är en filt till lilla Broster. Det är Drops filt med hålmönster, nr 13-22, med viss modifikation. Den ska helst vara 125 x 125 cm, men så är det den eviga frågan i sådana här sammanhang, hur mycket sträcker den ut sej efter tvätt och lätt blockning. Jo, jag gjorde faktiskt en provlapp och efter den så sträcker det ut sej ca 20 %, men är en provlapp verkligen att lita på i ett sånt här läge? Har mina tvivel, men jag vet inte åt vilket håll det i så fall skulle luta. Blir den större eller mindre? Hur som helst har jag bestämt mej för att göra den ca 1 m lång, så får det bära eller brista. Så himla noga är det ju trots allt inte.


Not exactly soon finished, but the blanket for Baby Sibling is growing a bit every now and then. It's Drop's baby blanket no 13-22, with some changes. I think I have made just about 25%. It shall preferably be 125 x 125 cm, but this is the eternal question in this context, how much will it stretch out after washing and easily blocking? Well, I actually did a swatch and it stretched out then about 20%, but is a swatch really to be trusted in a situation like this? Have my doubts, but I do not know which way it will go. Will it be larger or smaller? Anyway, I have decided to make it about 1 m long, and then it will be as big or small as it likes. It isn’t that important, really.



Ännu mindre kommen men ändå snart klar är ytterligare en liten Dawn’s Diamond Vest, som jag teststickar åt Jenny Snedeker. Denna gång gör jag den med samma mask- och varvantal men i betydligt tunnare garn. Hon ville väldigt gärna veta om det funkade precis som för Baby Surprise Jacket. Där bestämmer man ju storlek efter hur kraftigt garn man använder.


A bit closer to be finished is another Dawn’s Diamond Vest">Dawn's Diamond Vest, which I test knit for Jenny Snedeker. This time I’m knitting it with the same amount of stitches and rows but in a much thinner yarn. She wants to know if it will be like the Baby Surprise Jacket. Where you decide the size according to how heavy yarn you use.
Ja, apropå Baby Surprise Jacket, direkt jag fick veta att Alex skulle få ett litet syskon så tänkte jag på den, och att det skulle jag sätta igång med på direkten. Skulle bara göra färdigt … Och så bara … Och den här lilla först, sen … Har fortfarande inte börjat, och nu är det ju dessutom två som skall göras. Jag tycker de är så läckra i flerfärgat sockgarn, och har ett par nystan liggande för ändamålet, det ena gladare än det andra.

Men först måste jag bara göra en tröja till Alex som jag sett, en med små ekorrar runt hela oket. Den är så fin! Och så en uggletröja i babystorlek också. Men sen … Ja, fan tro’t, vi får väl se.


Yes, about the Baby Surprise Jacket, immediately I knew that Alex would have a little brother or sister I thought of it, and intended to start with one right away. I should only finish ... And then just ... And this little one first, then ... I have not yet begun, and now it is two to be made. I think they are so delicious in a multi-coloured sock yarn and have a couple of balls lying around for the purpose, one more cheerful in the colours than the other.

But first I just have to make a sweater for Alex that I have seen, with small squirrels around the yoke. It is so nice! And an owl sweater in baby sizes, as well. But then ... Well, well, who believes in that? Sooner or later we will see …

tisdag 18 augusti 2009

Slut på sommaren? / The end of the summer?

Åter i vardagslunken efter ett par härliga semesterveckor. Första dagarna gick åt till att röja i förrådet. Tänk, det har vi pratat om i minst ett års tid, och nu blev det äntligen av! Så hiskligt mycket skräp man samlar på sej, inte minst gamla uttjänta resväskor, visade det sej. Det blev riktigt bra med plats, nu kan jag stapla mina lådor med garn i god ordning :-)

Efter detta hästgöra tillbringade vi några härliga dagar tillsammans med Ulf och Helene i Stockholm. Så roligt det var att träffa dem igen, och se hur lilla Knoppen omformat Helene ganska avsevärt. Drygt halvvägs gångna är de nu, tänk det är inte mer än fyra månader kvar! Och det innebär att lilla Broster anländer till stora, vida världen om bara tre månader!!! Oj, jag måste erkänna att jag börjar känna mej lite stressad. Ja, inte på något negativt sätt, men det är ju så rysligt mycket jag vill ha klart till dess! Det finns ju så många ljuvliga mönster. Fast allt behöver ju inte göras innan de föds, kan ju faktiskt fortsätta sen också, eller …?

Back in the everyday life after a couple of wonderful holiday weeks. The first days we spent in our storage room, removing a terrible lot of old things that should have been thrown away ages ago. We have talked about it for at least a year, and now it was finally done! So much junk we had saved there, not least old discarded suitcases. But now it’s done and it became a lot of space were I now can stack my boxes of yarn in good order.

After this hard work we spent some wonderful days with Ulf and Helene in Stockholm. How fun it was to see them again and see how little Bud reformatting Helene quite significantly. More than halfway past now, unbelievable it is not more than four months left! And it means that baby Sibling will arrive to the big, wide world in just three months time! Oops, I must admit that I feel a tiny little bit stressed. Not in any negative way, but it's so awfully much I want to knit before that! Yes I know, I don’t have to get everything done before the birth, I can continue afterwards, can’t I ...?








Lite fick jag faktiskt gjort under resan, t ex har jag nu äntligen blivit klar med den lilla jackan i tunisisk stickning, som jag teststickat åt Jessica Meredith. Men den var dryg, det var länge sen så få maskor tog sån tid på sej att bli gjorda. Men resultatet är jag faktiskt riktigt nöjd med. Ärmarna blev i och för sej på tok för långa, men det ser ganska ok ut att vika dem. Ett knappt nysta garn (Drops Muskat Soft) blev det över, och då gjorde jag en alldeles slät och simpel liten mössa, det hade inte räckt till tunisiska maskor för det drar ganska mycket garn.


And I manage to knit at least some during the trip. For example I have now finally finished the small jacket in Tunisian knitting, which I test knit for Jessica Meredith. But it was a really slow one, it was a long time ago since so few stitches took so long to made. But I am actually quite happy with the result. The sleeves became far too long, but it looks quite ok to fold them. And I got almost one ball of the yarn (Drop's Muskat Soft) left over, so I made a very plain and simple little hat as well. I couldn’t make it with Tunisian stitches, it takes quite a lot yarn.






När besöket i Stockholm var avslutat tog vi kustvägen rakt söderut och tillbringade några dagar hos släkten i Karlskrona. Det bästa med det var naturligtvis umgänget, men det sitter heller aldrig fel att besöka denna pärla bland städer.


After the visit in Stockholm, we took the coastal road due south and spent a few days with relatives in Karlskrona. The best thing about it was, of course to see them, but it is never wrong to visit this jewel among cities.


Men som sagt, nu är det vardag och jobb som gäller, och höst har det blivit. Stormat har det gjort så det ser ut som en naturkatastrof på vår balkong. Stora fina tomatplantor hade vi, men det var då, det. Nu är det bara lite blastslamsor kvar :-( Men det är bara att bryta ihop och komma igen och göra ett nytt försök nästa år. Och man kan ju faktiskt köpa tomater.


But as I said earlier, now it's everyday life again, back to work, the summer is more or less over and the autumn is just around the corner. It has been quite stormy here lately, so it looks like a natural disaster on our balcony. We had some lovely, large tomato plants there, but not any more :-( But I suppose we will get a new chance next year, and give it a new try. And you can actually buy tomatoes, can't you?

fredag 7 augusti 2009

Nu åker vi / Now we will leave

Såja, nu är stunden inne, vi ska alldeles strax ge oss iväg mot kungliga huvudkommunen, för att tillbringa några dagar hos Ulf och Helene. Längtar verkligen efter att träffa dem igen, det är evigheter sen sist. Därefter drar vi ostkusten söderut för att göra ett litet gästspel hos annan kär släkt i Blekinge. En vecka ungefär blir vi borta, men tänkte göra en liten snabbuppdatering här först.

Now at last the time has come, now we will go away to the Royal Capital City, to spend a few days with Ulf and Helene. We rally longs to meet them again, it's ages since last time. Then we will go south, down the east coast to see some other dear relatives in Blekinge. We plan to be away for a week, but will just do a quick update here first.





Jag gnetar och gnor med diverse mer eller mindre lyckade projekt. Till min skam måste jag nog erkänna att den lilla gröna, hemsnickrade omlottkoftan verkar bli ett UFO. Den ser inte ut att bli bra, drar sej i flätkanten. Har bara en ärm kvar, och tänker väl göra den klar, den blir kanske annorlunda efter tvätt, men det känns inte riktigt kul, faktiskt.


I work on with various more or less successful projects. To my shame, I have to admit that the small green wrap sweater seems to be a UFO. It does not seems to be good at the cabled edge. I have just one sleeve left, and really intend to make that one too, it will perhaps be different after washing, but it is not really fun, actually.







Däremot var det riktigt kul – för att inte tala om hur snabbt det gick – med byxorna som ska matcha den röda lilla tröjan Tor jag gjorde för ett litet slag sen. Ett alldeles vanligt basmönster som jag på intet sätt tar åt mej äran för, la bara till de små blixtarna som jag hade på tröjan.

However, it was really fun - not to mention how quickly it was done - with the pants to match the red little sweater Tor I did a while ago. A very common basic pattern that I in no way takes the honour of, I only added the small flash pattern that I had on the sweater.


Och så har jag börjat på en ny filt, denna gång till lilla Broster. Jag följer Drops mönster nr 13-22, fast gör den nästan dubbelt så bred och en halv gång så lång, allt enligt önskemål från Brosters språkrör. Fyra provlappar tog det innan jag blev nöjd med masktätheten, hoppas nu bara att jag känner mej lika nöjd när den är klar! Har bara gjort ett par cm, så det är inte något att fotografera än. Men det var så knepigt, igår när jag gjorde provlapparna så använde jag en väldigt lång och bra rundsticka till den sista, som jag till slut bestämde mej för att använda. Men för elasticitetens skull använde jag en större sticka till själva upplägget. Hur lång tid tog det? En kvart? Men när jag sen skulle byta till den ordinarie, nytt använda stickan var den puts väck! Jag har letat mej blå, den finns inte! Jo, klart att den finns nånstans, men var? Jag fattar inte hur snabbt saker och ting bara kan gå upp i rök. Hemskt irriterande, nu fick jag ta en kortare, inte alls lika behändig. Men den kanske kryper fram tills vi kommer hem igen?


And then I have started with a new blanket, this time for Baby Sibling. I follow Drop’s pattern No 13-22, but will make it almost twice as wide and an extra half of the length, according to the wishes from the receiver’s spokesperson. It took four swatches before I was satisfied with the gauge, now I just hope it will turn out as good as when it is finished! I have only done a couple of cm so far, so it is nothing to take a photo of yet. But it was so weird, yesterday when I did the swatches I used a very long and very good circular needle for the last one that I finally decided to use. But to make the edge elastic enough I used a bigger needle for the cast on. How long did it take? A quarter of an hour? But when I should change to the ordinary needle it was gone! I have been searching everywhere, but it does not exist! Well, of course it exists somewhere, but where? I don’t understand how fast things can just went up in smoke. Terribly annoying, now I have to use a shorter, much less convenient one. But perhaps it has turned up until we get home again?







Ja, så är det frågan om vilka stickningar som ska få följa med ut på äventyr. Det ska vara sociala och tillräckligt okomplicerade för att man ska kunna vara lite sällskaplig samtidigt som man stickar, och diagram och liknande i bilen är heller ingen höjdare enligt mitt förmenande. Därför har jag beslutat mej för att ta med tröjan jag håller på med till mej själv, bara rundstickning, varv efter varv. Perfekt för ändamålet, den är ju dessutom inte särskilt högt prioriterad här hemma.


So now is the question, which knittings will I bring with me on the trip? They have to be sufficiently simple, so I can be in order to be at lest a bit social even when I knit and charts in the car is no big shot in my opinion. Therefore, I have decided to bring the sweater I’m making for myself, just circular knitting, row after row. Perfect for that purpose, it is also not very high priority at home.





Sen för att inte bli less av att bara ha en enda stickning så tar jag med mej den lilla tunisiska stickningen också, den kan behöva lite koncentrerad uppmärksamhet också. Väldigt lätt, absolut inga konstigheter men ack så dryg! Den ska det jobbas på i bilen, inte lika social som den andra tröjan, eftersom det vill till att titta på varenda maska. En mycket märklig teknik, trots sin oerhörda enkelhet. Har dock kommit lite längre än det här fotot visar, vid det här laget.

Nej nu får jag sätta fart med packningen om vi ska komma iväg någon gång. Ses om en vecka igen!


Then to not be bored with just one knitting, I'll take the small Tunisian sweater with me as well. It might need some concentrated attention, as well, perfect in the car. It’s very easy, absolutely no difficulties but oh so lasting! It’s not as social as the other sweater, because I have to keep an eye at every single stitch. A very strange technology, despite its incredible simplicity. But I have done a bit more than this photo show, however.

No, now I have to speed up with the preparations tor the trip. See you in a week’s time again!

måndag 3 augusti 2009

Lite blandat / Some mix


Nu börjar det likna nåt igen! Har fått Rainbow Chain filten klar och måste säga att jag tycker den är rätt läcker att se på. Däremot är jag tyvärr lite tveksam till om den är särskilt användbar, med bomullsgarnet (Sunny) som jag använde blev den rätt tung. Den väger faktiskt nästan ett halvt kilo! Men kanske om lilla Knoppen halvsitter i kärran, som även nyfödda tycks göra med automatik nu för tiden, så kanske den kan bli go att svepa om, utan att tynga alltför mycket.

Now it goes forward again! I have at last finished the Rainbow Chain blanket and must say that I think it’s really nice to look at. However, I am unfortunately a bit sceptical to whether it is particularly useful, with the cotton yarn (Sunny) that I used it became quite heavy. It actually weighs nearly a pound! But perhaps if Little Bud is half sitting in the push chair, which seems like newborns do nowadays, perhaps it can be ok to sweep on with, without weighing too much.





Jag har också teststickat en liten väst, Dawn’s Diamond Vest, och den däremot gick både snabbt och enkelt att få färdig. Lite annorlunda i framkanten, med de trekantiga tipparna som fungerar som knappslå. Den har jag faktiskt tänkt att lilla Linnea, kompisbarnbarnet, ska få. Den ser lite konstig ut i färgen, men det beror på att den faktiskt inte är riktigt torr än, efter tvätten.


I also have test knit a small vest, Dawn's Diamond Vest, and this was really quickly and easily to get ready. Slightly different in the front, with the triangular tip which acts as button edge. It looks a bit strange in the colour, but it depends on that it still is a bit wet.