Åter i vardagen / Back in every day life

Är nu tillbaka i hemmets lugna vrå efter några tämligen intensiva men helt fantastiska dagar hos Poppy och Eddie. Vi har hunnit med mycket, mest lekt och ätit jordgubbar men även varit på Ikea! Ja, för de flesta verkar väl inte det vara något, men nu är jag inte riktigt som de flesta när det gäller Ikea. (De som känner mej noga vet!) Det var faktiskt andra gången jag var på ett sånt ställe, första gången är väl ca 15 år sen, tror jag. Största delen av tiden tillbringade vi på barnavdelningen där det fanns en lekhörna. Mycket lekt blev det, sen gick Poppy och jag iväg för att provsitta varenda stol i barnstorlek som stod att finna! Och jag menar verkligen varenda en! Och med på denna expedition hade vi en kulram som skulle provräknas med på varje bord. Däremot fick jag tyvärr inte med mej kameran, så detta äventyr finns inte dokumenterat.

I’m now back home after some fairly intense but fantastic days with Poppy and Eddie. We have done a lot, mostly playing around and eating strawberries, but also paid a visit to IKEA! Well, for most people it wouldn’t be anything to even mention but I’m not really like most people in the case about IKEA. (Those who know me closely know!) It was actually the second time I was in such a place, the first time was about 15 years ago, I think. Most of the time we spent on the children's ward, there it was a play area. We played a lot there, then Poppy and I set off to sit in every chair in the children's size that was to be found! And I do mean every single one! And on this expedition, we had an abacus that would test counted on each table. However, I had unfortunately not the camera with me, so this adventure is not documented.





En del stickat blev det också, framför allt på resan fram och tillbaka, men även lite på kvällarna, även om gamla farmor ramlade i säng tämligen tidigt. Det som jag tog med som resestickning blev ytterligare en poncho till Poppy. Stackaren ska inte behöva vara hänvisad till den med aporna på, den kan få vara reserv även om vår Poppy var vänlig nog att godkänna den även om inte figurerna blev klassade som apor. Så långt ville hon faktiskt inte sträcka sej, men var å andra sidan inte noga med vad det annars kunde vara.

Some knits were also done, especially on the trip back and forth, but also some in the evenings, even if old grandmother fell into bed quite early. I chose another poncho to Poppy as travel knitting. Poor little one should not have to be dependent to the one with the monkeys on, it can be a reserve even if our Poppy was kind enough to accept it even if the figures not were classified as monkeys. She couldn’t really stretch herself that far, but was on the other hand not sure what it might otherwise be.









Men vad ponchos anbelangar så blir denna definitivt denna säsongens sista! Först var det den till kompisen Betty – till förvillelse lik den jag nu håller på med, bara omvända färger – så var det ap-eller-vad-det-nu-är-varianten och så en till Tristan som är så gott som klar, och så nu den här. Nån måtta på härligheten får det allt vara!



But what ponchos is concerned, this is definitely this season's last one! First it was one to her friend Betty - confusingly similar to the one I am doing now, it will just reversed colours on the body – then it was the monkey-or-what-ever-it-is-variant, one for Tristan who is almost finished and now this one. I think it’s many enough for one season.