Åter hemma / Back at home

Så var det lilla roliga över. Nu är vi tillbaka i den bistra vardagen, efter en fantastisk och mestadels väldigt trevlig vecka i England. Så roligt det var att få träffa Karin, David och våran älskade lille Alex igen! Så han hade växt sen sist, nu är det inte en liten baby längre, utan en stor liten kille. Finare blir han för varenda dag som går, hur ska detta sluta?

Att köra i vänstertrafik var faktiskt inga problem alls, problemen = mardrömmen var de smala vägarna. Och med smala vägar menar jag väldigt smala, smalare än bilen ibland!

Särskilt mycket stickat blev det inte, men jag hade den med. Vid uppackningen visade det sej till och med att den råkat hamna i handbagaget. Hu, hemska tanke om det upptäckts och jag varit tvungen att dra ut och lämna stickan! Det hade inte varit kul. För de av våra nära och kära som är intresserade finns mina anteckningar här.

Now we are back home again, after a wonderful week in England with Karin, David and our beloved little Alex. How he had grown since last time we saw him! He isn't a baby any more, but a big little boy!

It wasn't as difficult as I had thought to drive on the left side of the road, but the problem was the roads in Cornwall! They are very narrow! Sometimes even more narrow than the car! I was terrified more often then I want to think about!

I didn't do much knitting, but I brought one with me. As a matter of fact, when I unpacked our things I realised that it had been in the handluggage during the flight! What a luck that it wasn't observed, it hadn't been fun if they had forced me to take out and left the needle!


Väl hemma igen så låg det en postavi på hallgolvet! Oj, så spännande. Orkade inte gå och hämta ut det i går kväll när vi kom hem men idag har jag gjort det. Det var från min Hemliga Vän! Titta bara vad som fanns där:



Ett underbart evilla-garn i en helt perfekt vinröd/svart färg! Oh, vad ska jag göra med det? Tål verkligen att tänka på. Dessutom en påse pärlor i samma färg som garnet, ett trevligt kort, en "tunnelbanekarta", ett ljus och en tändsticksask med allas vår torp-Ernst på! Tusen, tusen tack, jag är så jätteglad för alltihop!

Nu vet jag i alla fall att min hemliga vän är från Stockholm. Har du kanske rent av nyligen varit i Estland? Garnet har en banderoll som inte ser ut att vara avsett för annat än inhemska/estniska kunder. Tror aldrig jag sett en sådan på några evillagarn som sålts här. Nu ska jag börja leta runt bland bloggarna och se om jag kan hitta någon från Stockholm som nämnt något om nån resa dit. Har faktiskt en känsla av att jag någonstans såg nåt sånt för lite sen. Synd att inte Sticka Mera lagt ut nån lista över deltagarna. Fast å andra sidan kan hon ju inte hinna med allt, tycker det är fantastiskt det hon gör.

When we came home, a parcel was waiting for me, from my new Secret Pal. A wonderful yarn from Evilla in my favourit Bordeauxred colour, beads in the same colour, a candle in the shape of a stone and a lovely card. I'm so happy for it, and now I just have to think of what to do with the yarn. A shawl for the winter, I think, but I will give it a secont thought.


Idag har jag lagt sista handen på linnet till Helene. Det är tvättat men inte torrt ännu, så därför ligger det där det ligger. Hoppas det kommer att passa. Har tänkt göra en sjal till den, eftersom nästan 2/3 av det inköpta garnet är kvar, men det hinner jag inte tills linnet måste iväg, senast på torsdag. Optimist, javisst, men inte hur mycket som helst.

Today I have finished the top for Helene. It's still wet after washing, but I think it will be ok. At least I hope so! I'll send it away in a couple of days, for her birthday. But I got plenty of yarn left, so I think I will do her a shawl as well, even if it has to come a bit later.