Lite blandat / A bit so and so

Det är inte bara vin i tankarna, en del stickning har det blivit på sistone också, även om jag nu är tillbaka i selen och bara har några stackars fattiga kvällstimmar på mej. Men några stycken blir det trots allt, det är väl inte mening att man ska sova bort sin ungdom – eller medelålder, snarare i det här fallet.

Jans tråkgrå sockar är nu klara, så nu är han nöjd för ett slag igen. Näst gång tror jag faktiskt att jag ska köra loss med ett par häftiga mörkgröna eller bruna. Enfärgade, förståss, det kan ju inte vara hur lössläppt som helst! Men innan dess ska jag faktiskt göra färdigt de just jämt påbörjade till mej själv, när nu tid kommer för dem. Det är så mycket som känns mer angeläget, trots allt.



Now I’m back to work again, but never the less I have had some knitting done during the poor evening hours.

Jan’s boring grey socks are finished, and now he’s satisfied for a while. Next time I will do some more exciting, may be dark green or brown? But a solid colour, of course, it can’t be that unrestrained, can it?


En snabbstickad sjal har det också blivit till Karin. Gjorde den enkel i rätstickning av Evillas 6/2 garn, 180 gr hade jag och använde alltihop. Kanske – troligtvis! – blev den unset för stor, får se vad som sägs om den. Kniper det får hon ha en annan. Men jag tycker den blev trevlig, gillar färgskiftningarna och den verkar lagom varm och go för vinterbruk.




A fast done shawl for Karin is finished as well. It’s just in garter stitches, in Evilla wool 6/2. I had 180 gr and used all of it. May be it became a bit too large, but in that case I will do another one for her later. But I like the colours of it, and it looks warm and cosy for the winter.


Men framför allt har jag börjat på en helhäftig socka till våran Alex. Det ska bli en julstrumpa, en stor och färggrann och framför allt bara en! Tänk, inget att behöva komma ihåg och inget Second Sock Syndrome! Hur kul som helst. Hade jag bara kommit igång lite tidigare hade jag kanske hunnit göra en till mor och far också, men det får nog bli till nästa jul istället.




And last but not least, I have started with a Christmas Stocking for Alex! It’s so fun, big and colourful and I don’t have to remember what I’m doing and it will not be any Second Sock Syndrome! Isn’t it just perfect? If I just had started a bit earlier I could have done one each for Karin and David as well, but it has to wait till next Christmas.