Lite vintips / Only in Swedish

I går kväll var det årets första nyhetsprovning i Munskänkarna Trollhättan. Inte särskilt mycket folk, men vi som var där hade trevligt. 15 viner av dem som släpps på Systemet nu i februari fick vi möjlighet att prova, men sanningen att säga så var det väl inte något som fick mej att gå i taket av lycka. Fast några lite småtrevliga fanns där, som jag gärna rekommenderar.

Först och främst en gewürztraminer från Italien, Nals Margreid 2007, nr 99546 till ett pris av 109:-. Vin på druvan Gewürztraminer får väl tankarna vanligtvis att gå till Alsace och deras allt som oftast tämligen överdådiga exempel, med massor av blommor och parfymerad tvål i doft och smak, men faktum är att druvan ursprungligen kommer från norra Italien. Här blir det oftast lite mer nedtonade i sin yppighet, betydligt sympatiskare enligt min smak. Nals Margreid har en mild blomton som också går igen i smaken tillsammans med en behaglig syra. Tror det kan vara alldeles utmärkt som matvin, kanske något med lite rund smak av en skvätt grädde och något som ger lite sötma, men dessutom är det säkert jättebra att bara sitta och smutta på som sällskapsvin.

Ett annat som jag också tyckte var trevligt och som även den faller under beteckningen blommig var De Grendel Viognier 2008, nr 96987, 99:-. Den kommer från Sydafrika, där druvan Viognier kommer på bred front. För inte särskilt länge sen var den nästan helt utrotad, fanns i princip bara på ett mycket avgränsat område i Rhônedalen i Frankrike, men har nu fått en renässans och blivit något av en kultdruva som dyker upp på det ena stället efter det andra runt om i världen. De Grendel är milt blommig och har dessutom en liten smörig ton som nästan får tankarna att gå till en chardonnay, det som skiljer är den lilla beskan i slutet av smaken. Trevlig och opretentiös om man vill ha något inte alltför stramt och är nyfiken på en ”ny” druva.

Ett tredje riktigt trevligt vin var Secrets de Chai 2007 från Loiredalen i Frankrike, nr 96499, 78:-. Den är gjord på druvan Chenin Blanc, en av de riktigt stora i Loire, men jag tyckte faktiskt inte den var typisk i vare sig doft eller smak. Den har en nästan vegetativ doft, mycket fräsch och ganska stor, som också går igen i smaken, även om jag faktiskt hade förväntat mej mer där efter att ha doftat på den. Hög syra som det sig bör i en Chenin Blanc vin, inte stor eller märkvärdig men trevlig på ett ganska lågmält sätt.

På den röda sidan var det Ca’ di Pian, nr 96878, 179:-, från Piemonte i Italien och gjord på druvan Barbera som blev kvällens favorit för mej, med sin mjuka, bäriga doft och smak och den typiska italienska medicintonen. Mystiskt uttryckt, jag vet, men jag har aldrig kommit på något annat ord för detta märkliga som går igen i nästan alla italienska röda viner, oavsett vilken druva det är gjort på. Hur som helst var både doft och smak stor, lång och harmonisk, inte en siffra fel enligt mitt förmenande.

Ytterligare ett rött fanns som jag tyckte var riktigt god, Baigorri Reserva Tempranillo 2004, nr 96644, 199:-. En modern Rioja, inte så fruktansvärt tung som de gärna var förr och många i viss mån fortfarande är. Stor, kryddig och lång både vad gäller doft och smak, inte så mycket frukt tyvärr, men trevlig för att vara en Rioja.

Nu ska jag återgå till stickningen en stund. Håller på med ett skärp till Karins kofta. Hu så trist det är! Sex maskor, vänd, sex maskor, vänd … Och många vändor blir det innan det är tillräckligt långt, det ska ju både räcka runt midjan och kunna knytas.