MINA FAVORITER ALLA KATEGORIER!

M I N A F A V O R I T E R A L L A K A T E G O R I E R! / M Y F A V O U R I T E S!

Mina Favoriter

Lilypie - Personal pictureLilypie Fifth Birthday tickers
Lilypie - Personal pictureLilypie Second Birthday tickers
Lilypie - Personal pictureLilypie Second Birthday tickers
Lilypie - Personal pictureLilypie First Birthday tickers

onsdag 20 januari 2010

Något nytt? /Any news?

Inte ett ord här på en hel vecka, det är då för sorgligt! Fattar inte var tiden tagit vägen, har faktiskt inte gjort något särskilt som skulle föranleda en sådan racerfart på dagarna. Har gjort precis det jag brukar göra, sega mej iväg till jobbet på mornarna, skynda mej hem därifrån på kvällarna, en snabbrunda in i affären för att försöka få lite inspiration till den kommande middagen – det är helt hopplöst att hitta på middagsmat, jag är så trött på det så snart skriker jag högt! – laga och äta denna förtrollade middag och sen så äntligen, dags för lite avkopplande stickning innan det är dags att gå och lägga sej, för att sedan börja om från början följande morgon. Snacka om ekorrhjul!

Men mellan avslutad middag och läggdags är det faktiskt en stund, eller till och med två, och en hel del stickat blir det. Fast just nu håller jag på med ovanligt dryga historier, även om ingen är särskilt stor.

Not a word here for a week, that's just too sad! I don’t understand where the time had gone, has actually not done anything in particular that could lead to such a race pace of the days. Has done exactly what I usually do, forced me off to work in the mornings, hurry home from there in the evening, a quick round into the store to try to get some inspiration for dinner - it is quite hopeless to find out what to do for it, I am so sick of it that I soon scream loud! – home to cook and eat this enchanted dinner and then at last, time for some relaxing knitting before it's time to go to bed, and then start all over again the following morning. Talk about the treadmill!

But between the end of dinner and bedtime, it is actually some hours for knitting.






Drygast, märkligast, mest spännande är ett par sockar som jag teststickar åt Sally in Wales. De görs i Jacquard Double Knit. Det här med dubbelstickning har jag hört talas om förr, men aldrig tidigare provat på, så det gick bara inte att motstå när tillfälle gavs. Det är inte särskilt svårt att komma på hur det ska göras, men att få det jämt och fint – det är en helt annan historia! Oj, så ojämn stickfastheten är, och kära nån så stort och böligt det blir! Men jag kämpar ihärdig på, färdig ska den bli om jag så ska slå knut på mej själv. Däremot lämnas inga garantier för att det blir en andra socka. Får se hur det känns, det här med Second Sock Syndrom lär nog slå till med flerdubbel styrka. Mest ser jag det som en övningsrunda i den här tekniken, för jag tror det skulle bli helt fantastiskt varma och goa vantar av det. Något att försöka komma ihåg inför nästa vinter.

Men några här och nu på stuberten lär det inte bli, det finns alltför mycket annat på gång.


Most strange and exciting is a pair of socks that I test knit for Sally in Wales. They are made in Jacquard Double Knit. I have heard about double knitting before, but never tried it, so I could just not to resist to try, when the opportunity turned up. It is not difficult to figure out how it should be done, but from Learn to Master - it is a long way to go! It takes ages for every single row, I really try to get the tension, but it turns out to be huge! But I keep on, it will be ready even if it will kill me! On the other hand there is no guarantee that it will be a second sock. I’ll see how it feels, it’s a high risk that Second Sock Syndrome will hit me with multiple strengths. Mostly I see it as a practice of this technique, because I think it would be absolutely fantastic for really warm mittens. Something to try to remember for next winter.

But it will not be any right now, it is too much else going on.




Två gamla surdegar som jag inte glömt, bara förträngt. Det är dels Nalle Puh till Tristan. Det är faktiskt inte så rysligt mycket kvar, men all hopsömnad, det gör att jag skjuter på det in absurdum. Men tills vi åker över nästa gång – troligtvis första veckan i mars – ska den var klar. Skam vore det väl annars.

En annan liten historia som helt oförskylt blivit liggande är tröjan Baby Norgi, också den till Tristan. Den visade sej bli lite vid, så jag ska göra den lite längre än mönstret anger och räknar med att den kommer att vara lagom framåt sommaren/hösten. Därför har det inte känts så brådskande med den, när det har ploppat upp en massa andra ”måste-bara-göra”. Men om den får ligga länge nog är det väl risk att den blir helt bortglömd, så det är väl bäst att sätta igång med den snart igen.

Nåt som däremot med stor sannolikhet blir klar innan veckan är slut är den lilla koftan i Drop’s Delight som jag skrev om i slutet av förra inlägget. Den kan nog bli rätt bra, känns det som i alla fall.


Two old Wip’s-almost-Ufo’s that I have not forgotten, just ignored. First of all is Winnie the Pooh for Tristan. It's actually not that awful lot left, but all sewing! It’s something strange about it, I remember it and really intend to finish it – when I’m away from home. But as soon as I’m home again, I forgot all about it, it’s really absurd. But it just has to be finished before we will go and see them next time - probably the first week in March. Everything else would just be a shame!

Another Wip’s-almost-Ufo’s is Baby Norgi, also for Tristan. It turned out to be a bit wide, so I'll make it a bit longer than the pattern states and expect that it will fit in the summer / autumn. Therefore it has not seemed so urgent with it when it does plop up a bunch of other Just-Have-To-Do’s. But if I leave it in the basket must longer, it’s a big risk that it will be completely forgotten, so it's probably best to start with it again soon.

Something that however is likely to be finished before the end of the week is the small cardigan in Drop's Delight, which I wrote about in my last post. It will probably be pretty good, it feels like that, anyhow.






Och helfärdiga är de små byxorna som jag teststickat åt Kamelone, även de är gjorda av Delight. Små är de, alldeles för små för våran Tristan eller våran Poppy, men de ska faktiskt överlämnas till en arbetskamrats nyföding som väntas anlända om någon månad. Koftan ska göra sällskap med dem, är det tänkt, även den är nyfödingliten.


And all finished are a pair of small trousers that I have test knitted for Kamelone, which also are made of Delight. They are small, too small for our Tristan or our Poppy, but they will actually be handed over to a co-worker's newborn, expected to arrive in a month time, and the cardigan will go with them.


Och sist men inte minst, har ni sett att det är två spännande tävlingar på gång?




Dels är det Gina som lottar ut ett set med lyxiga stickor



och dels är det Solfjäder som lottar ut ett ljuvligt garn

1 kommentar:

Tina sa...

De där byxorna ser ju verkligen mysiga ut!
Och jag hoppas det lugnar ned sig lite för dig snart :)