Nu är den lilla mini-KALen avslutad som jag varit med i, Mystery Vest KAL. Det var Tottopper, en av mina favoritdesigners, som stod för denna mystiska väst. Det hela var nog mest lite på skoj, för särskilt hemlighetsfullt eller mystiskt var det inte. Det enda som inte stod klart från början var fickan på magen. Den är till att lägga skatter i! Hoppas Alex kommer att gilla den.
Det har samlats på nu en del, har teststickat färdigt en tröja till Alex och har påbörjat en likadan till Tristan. Tyvärr kan jag inte visa några bilder än på ett slag, måste invänta publiceringen, men tycker den är väldigt snygg.
För övrigt har stora koftorna till Karin och mej hamnat lite i skymundan, för sommarponchon till Poppy måste naturligtvis också få sin beskärda del av min uppmärksamhet. Den ser stor ut, men jag fortsätter, har bara luvan kvar. Våran lilla Poppy får väl använda den som filt i sommar och poncho nästa år!
Men så snart de här är klara ska jag inte börja på något mer barnrelaterat förrän Karins och min kofta är klara! Hm, undrar om det är någon jag lyckas lura? Visserligen är jag blåögd, men inte ens jag själv tror till hundra procent på det. Undrar nämligen om inte våran Tristan skulle vilja ha en poncho också, och både Tristan och Poppy behöver med största sannolikhet lite fler sockar och så har jag sett ett sånt fint mönster på en klänning till Poppy och så är det faktiskt snart tid att börja lägga upp ett vant- och halsduksförråd inför bistrare tider. Men jag kanske kan få en av koftorna färdig innan jag börjar på mer än … ska vi säga tre? … andra projekt.
Now is the Mystery Vest Mini KAL completed? It’s Tottopper, one of my favourite designers, that was the master of the class. The whole thing was probably mostly for fun, it was not that much of mystery about it. The only thing that not was obvious from the beginning was the pocket on the front. It is to keep treasures in! I hope Alex will like it.
Quite a lot has been done recently, the test knit of a sweater for Alex is finished and I have begun with one for Tristan as well. Unfortunately I can not show any pictures yet, have to wait until the pattern has been published, but I think it is very nice.
The cardigans for Karen and me have been staying in the shadows, because the summer poncho for Poppy has got its fair share of my attention, too. It is really big, but I will continue anyhow. It’s just the hood left. But I must say it looks like the whole family could use it at the same time, it’s really wide. But I suppose our little Poppy can use it as a blanket this summer and as a poncho next year!
But once these are completed, I will not start any more children items until Karin's and my cardigans are finished! Hmm, wonder if it's someone I manage to fool? Admittedly, I am naïve, but even I do not believe for a hundred percent on it. I wonder if not our Tristan would like a poncho as well, and both Tristan and Poppy need most likely some more socks and I have seen such a nice pattern of a dress for Poppy and it is soon time to actually start piling up a mitten and scarf stores for the coming hard winter times. But maybe I can get one of the cardigans finished before I start more than ... shall we say a maximum of three child items?
1 kommentar:
Den blev jättefin. Jag kan förstå att det kanske inte var något större mysterium att sticka den :-) Men slutresultatet blev fint och användbart! Ha det bra.
Själv mår jag fortfarande s*it, efter förlusten av vårt älskade husdjur:-(
Skicka en kommentar