Vardag igen / Everyday again

Vi kom hem i lördags kväll efter en ljuvlig vecka i London med våran Alex. Vilken energi en sådan liten man kan frambringa! Jag är helt slut, att rasa runt från tidig morgon till sen kväll kan knäcka den villigaste mormor. Det har marscherats som elefanterna i Djungelboken – one, two, one, two … - det har lekts kurragömma in absurdum, det har kravlats runt på golven och lekts med bilar och tåg och gamla mormor har till och med agerat häst. Men det var väl inte så lyckat, hästkraken kunde inte galoppera, stor skam måste jag erkänna. Betydligt lugnare för knä och rygg var det att läsa sagor. Men nu är jag tämligen trött på Postman Pat (Postis Per tror jag han heter på svenska), känner att jag klarar mej utan honom ett slag framöver. Men roligt har vi haft och längtar som en galning till nästa gång vi får träffa honom.

En liten gnutta stickning hann jag trots allt med på kvällarna efter den femtioelfte sagan, en väst till Jan faktiskt. En tämligen okomplicerad sådan, insåg redan på planeringsstadiet att jag inte skulle klara av något som krävde någon tankemöda, och det var ovanligt förståndigt av mej.

We came back home last Saturday evening after a lovely week in London with our Alex. What an energy such a small man can produce! I'm completely exhausted, rage around from early morning to late evening can crack the most willing grandmother. It has been marching like the elephants in the Jungle book - One, Two, One, Two ... - it has been playing hide and seek in absurdum, laying on our knees on the floor playing with cars and trains and the old grandmother has even been a horse. But it was not so successful, the poor old creature could not gallop, such a shame, I must admit. It was much calmer for knees and back to read fairy-tales. But now I'm pretty tired of Postman Pat, I think I will manage without him for a while to come. But how fun we had and I really longs for the next time we get to meet him.

But it was some times for knitting after all in the evenings after the good-night fairy-tale, a vest for Jan. An easy one, realized at the planning stage that I could not cope with anything that required any concentration, and it was unusually smart to be me.



När vi kom hem låg det tre postavier och väntade på hallgolvet, och nu har jag hämtat ut dem. Spännande, spännande …





Det ena var det sista hemlispaketet i Secret Pal 14 från Amyrila i Finland. Tusen tack för alla godsakerna! Ett nysta Trekking XXL sockgarn i ljuvligt höstmustiga färger, tre nystan Novita Cloud Luxus i en härlig djupröd färg, en rundsticka från Knit Pro, choklad och en blombrosch. Idel ljuvligheter! Vad jag ska göra av garnerna har jag inte bestämt mej för än, det finns så många lockande idéer. Kanske det skulle vara läge att göra ett set med mössa, vantar, sockar och halsduk av Novitagarnet? Tror det är tillräckligt mjukt och klifritt. Sockgarnet kanske rent av kan bli ett par sockar? Eller så blir det fler tröjor. Fast de stackars ungarna drunknar väl snart i tröjhögen, har fortfarande i färskt minne hur Karin bönade och bad att jag skulle hålla upp när hon väntade Alex, de hade till slut inte plats att husa allt. Men nu är det ju två som ska dela på det, så då kanske jag trots allt kan fortsätta lite till???

When we got home there were three post slips waiting on the hall floor, and now I've got them. Exciting, exciting ...

The first one was the final secret package in Secret Pal 14 from Amyrila in Finland. Many thanks for all the goodies! A ball of Trekking XXL sock yarn in gorgeous autumn colours, three balls of Novita Cloudy Luxus in a beautiful deep red colour, a circular needle from Knit Pro, yummy chocolate (But where did it go?) and a flower brooch. I have not yet decided what to make of the yarns, there are so many tempting ideas. Perhaps it could be a baby set of hat, gloves, socks and scarf of the Novita yarn? Believe it is sufficiently soft and itch free for that. The sock yarn perhaps even could be a pair of socks? Or maybe another baby sweater, I think it should be lovely for a Baby Surprise Jacket for instance. I just hope the poor kids not will drown in the pile of sweaters, I have still fresh memories of how Karin begged me to hold up whit it when she was expecting Alex, they just hadn’t room for more. But now there will be two who will share it, so maybe I after all can continue for some more??




I nästa paket låg kamelgarn som jag beställt av Eva i Stäket. Har aldrig stickat med det tidigare, så det ska bli väldigt spännande. Har tänkt mej en ponchoaktig cape till Karin, en riktigt varm och go en.

In yhe next package was a camel yarn that I ordered from Eve I Stäket. Has never knitted anything of it earlier, so it'll be very exciting. I intend to make a poncho-like capelet for Karin, a really warm and cosy one.





Och så det sista paketet som innehöll mönster och garn till en duffel till Alex. Den ska filtas, och det ska också bli väldigt spännande. Den kanske rent av kommer att passa, eftersom jag inte kommer att ha minsta möjlighet att tycka mej veta att den ska vara större eller mindre än vad mönstret anger, det blir till att blint följa instruktionen. Härligt, blir den för stor kan jag skylla på mönstret!


And so the final package, that contained the pattern and yarn for a duffel to Alex. It will be felted, and it will also be very exciting to make. It may even fit, because I will not have the slightest chance to make it larger or smaller than the pattern indicates, have to blindly follow the instruction because I don’t have the slightest idea of how much it will shrimp when it is felted. Lovely, if it doesn’t fit I can blame on the pattern!




Men se, jag fixade ekorrarna :-) / But look, I managed to fix the squirrels :-)!




Det gjorde jag tyvärr inte med ekorrtröjan, som jag fick färdig i går. Tänk om jag lät bli att tänka så rysligt mycket på sånt som inte bör tänkas! Klurade ut att två år är för litet – vår hjälte är ju trots allt 2½! – och eftersom nästa storlek var fyra år så räknade jag lätt som en plätt fram något däremellan. Men till och med en storvuxen fyraåring bör kunna ha den utan några som helst problem, det inser jag nu här jag så nyligen har gosat omkring med honom. Får väl försöka göra något mer passande att använda i väntan på att den här ska växas i. Har en dinosaurietröja i åtanke som jag med det snaraste ska göra. Men inte kan jag göra den i storlek två år? Det verkar ju absurt. Eller …? Fast med uppvikta ärmar och ett skärp om midjan så den inte släpar i golvet så kan den nog fungera även om den är lite stor.


Unfortunately I can’t do so with the squirrel sweater that I finished yesterday. If I just didn’t think so awfully lot of stuff that should not be thought about! Figured out that size two years should be too small - our hero is, after all, two and a half! - and because the next size was four years I figured out easy as a piece of cake that something in between should be just perfect. Don’t sounds that bad, do it? But even a big four years old should be able to wear it without any problems, I realize that now when I so recently have been around with him. Now I have to make, or at least try to make, something else that he can use now and not in two or three year’s time. I have a dinosaur sweater in mind that I urgently have to do. But do I dare to do it in size two years? It seems absurd. Or ...? But with folded sleeves and a belt around the waist so it not will drag on the floor …?