Lite vinsnack / Only in Swedish

För första gången på evigheters evigheter har jag varit på en nyhetsprovning i kväll. Det som presenterades var ett urval av Systembolagets släpp den 24 mars. Ovanligt sent, men det har varit mycket i vår Munskänkssektion de senaste veckorna, så det har helt enkelt inte funnits tillfälle tidigare. Men bättre sent än aldrig …

15 viner fanns att prova, 5 vita, en sherry och 9 röda. De som kändes mest spännande och orsakade mest diskussion – i alla fall i det sällskap jag befann mej – var de vita, på gott och ont.

Först ut var Little Yering Chardonnay 2008, nr 6443, som kostar 86:-. Först upphälld i glaset var det lite kallare än vad som kan anses lämpligt att servera ett vitt vin vid, men då hade det en frisk, fräsch doft av exotisk frukt och lite fat. I smaken fanns en bra syra, även där exotisk frukt och lite smörighet. Wow, en jättetrevlig, lagom fatlagrad Chardonnay, om man vill ha en liten ekton som inte dominerar – trodde jag och fler med mej. Men ack och ve, det dröjde inte länge förrän temperaturen steg i glaset och fattonen blev mer och mer dominant, för att till slut slå ut all annan smak. Inte bra, en klar besvikelse på vad som verkade så lovande från början. Men säkert fortsatt jätteläckert för den pengen om man gillar vaniljsöt, ekfatsdominerad Chardonnay av gammal väl beprövat nyavärldenstuk.

Nästa vin som jag provade var också överväldigande, men det var inte frågan om någon smygattack där. Nej en åsnespark i magen, ja, eller var man nu kan få en spark när det gäller doft och smak. Det var Paul Cluver Sauvignon Blanc 2009, nr 2038, till en kostnad av 95:-. En Sauvignon Blanc från Sydafrika med en näst intill bedövande övertydlighet. Den har en nästan aggressiv doft av gräs, nässlor, fläder, vinbärsblad och allt annat skolboken hävdar att Sauvignon Blanc kan tänkas ha. Dessutom gick alltihop igen i smaken, så till den milda grad att det faktiskt blev svårt att svälja efter första smakprovet. Vännen David tyckte det var riktigt trevligt, själv tyckte jag det var riktigt otrevligt och andra förhöll sej nånstans där emellan. Men ingen ryckte på axlarna av likgiltighet! Om någon känner sej osäker på denna druva och är intresserad av att förkovra sej i ämnet kan jag dock starkt rekommendera den, då gärna i sällskap av skolboksexemplet Stonleigh Sauvignon Blanc från Nya Zeeland. Två lika tydliga men sinsemellan så olika.

Ett annat vin som också väckte viss förundran men på ytterligare ett annat sätt var Zecci Classico 2008, nr 2478, 109:-, en Verdicchio dei Castelli di Jesi från Italien. Normalt sett, eller rättare sagt förväntades det vara ett friskt, fräscht vin som snarare kan anses neutralt än utstickande. Men det här stack ut, vill jag lova, och det på ett sätt som jag faktiskt inte riktigt kan sätta ord på. Försökte få hjälp att hitta lämplig förklaring från de andra, men det var stört omöjligt att få fram nån vettig beskrivning på det. Det var nästan lite ylle i doften och smaken var ganska tung, en hel del citrus, mycket beska och nåt bränt som väl närmast motsvarade yllet i doften. Mycket märklig, inte alls oangenäm men väldigt överraskande.

Encosta dos Castelos Alvarinho 2008, nr 2551 för 119:-, ett Vinho Verde från Portugal finns det däremot inte mycket att säga om, Diskret för att inte säga obefintlig doft, hög syra, tämligen tunn och totalt ointressant …

Men Gaul Riesling Asselheimer St Stephan 2009, nr 5348, 149:- … Den går inte av för hackor! Notera årgången, den har ju knappt hunnit skördas och trots det var doften stor och fruktig med citrus och en hint av honung. Smaken gick inte heller den av för hackor. Naturligtvis var det hög syra, en härlig citruston, spritsig, fortfarande ung men så lovande så den måste jag bara köpa några flaskor och låta ligga ett år eller två. Mer ska nog inte behövas för att det ska bli riktigt kul.

Av de röda var det nog det nog Reserve du Vieux Noir Malbec 2008, nr 2212, 80:-, som föll mej mest på läppen. En Malbec från Cahors i södra Frankrike förväntar jag mej inte att kunna dricka de första fem åren i alla fall, men denna dryga ettåring hade redan en tung, varm doft med lakrits och lite ekfat, mjuka men markanta tanniner, mycket mörka bär, en viss eldighet och var definitivt oväntat tillgänglig redan nu och en mycket trevlig bekantskap. Får nog bli några flaskor av det också, skulle vara kul att se vad som händer med det om det får ligga till sej ett slag.

Ja, det är alltid lika kul att prova viner, och nu närmar det sig första provningen i vår vinmässogrupp. Vi är 10 st som ska gå igenom vad Spanien har att erbjuda, och däribland välja ut 20 – 25 olika att presentera på vinmässan i november. Ser framför allt fram emot att göra en riktig djupdykning bland de olika sherryvinerna. Men mer om det vid senare tillfälle, nu är det dags att samla ihop mej, för i morgon åker vi till Stockholm för att hälsa på våran Poppy över helgen!