Francoise

Nu är äntligen teststickningskoftan Françoise klar. Det blev lite tradigt mot slutet, lingarnet var styvt som ståltråd, klar blev den och dessutom ger jag den faktiskt godkänt. Halsringningen är lite i största laget för att jag ska vara helt nöjd, men för övrigt funkar den bra – dock efter vissa korrigeringar! Ärmarna töjde sej mer än förväntat efter tvätt, så de blev på tok för långa. Men eftersom de var stickade uppifrån och ner var det inget problem att repa upp en bit och göra en ny avslutning högre upp. Fast visst är det förargligt att ha stickat nästan en dm för långt x två.

En god vän tog kortet där jag har koftan på mej, och det var innan korrigeringen av ärmlängden. Tog sen ett annat efteråt och uppenbarligen är koftan tämligen lång, ärmarna ser rysligt korta ut, inte sant? Men sanning att säga kunde jag ha repat upp ett par cm till, men det är inte värre än att jag kan ha den som den är nu. Får se om jag gör en ny korrigering längre fram, när jag känt efter lite mer.

Now at last the test knitted cardigan Francoise is finished. It was a bit boring at the end, the linen yarn was stiff as wire, but I’m actually quite satisfied with it. It is a bit too wide around the neck to be completely satisfied with, but otherwise it’s ok - after some corrections! The sleeves stretched more than expected after washing, so they were way too long. But because they were knitted top down, it was no problem to unravel a bit and make a new finish higher up. Though of course it is annoying to have knitted almost a decimeter too long x two!

A friend took the photo where I have the cardigan on, and that was before the correction of the sleeve length. Then I took another afterwards and apparently it’s a fairly long cardigan, the sleeves look awfully short, don’t they? But to be true, I could have made them even a couple of centimeters shorter, but it is not so bad that I can’t have it as it is now. I will see if I make a new correction later, when I have had it for a while.

Äntligen, igen! / At last, again!

Äntligen, äntligen ska jag uppdatera den här stackars sidan igen. Det är fruktansvärt längesen! Men så har jag varit upptagen med annat. Var hela förra veckan i Stockholm hos våra guldklimpar Poppy och Eddie. Vädret var på det hela taget jättebra, så vi tillbringade mycket tid ute.

At last I’ll update this poor blog again. It is a terribly long time ago since last time! But I've been busy with other things. The last week I’ve been in Stockholm with our gold nuggets Poppy and Eddie. The weather was on the whole very good, so we spent much time outdoors.










Populärast alla kategorier var lekplatser med gungor och rutschbanor. Sådana kan man aldrig få för mycket av!

The most popular activities were playgrounds with swings and slides. You can never have too much of them!





Stickningen har kommit lite i kläm den här tiden, inte tu tal om saken. Men på tåget upp hann jag med lite grann på en klänning till Poppy. Det är i och för sig den som är minst angelägen för tillfället, men mest lämplig som resestickning.

The knitting has been a bit behind during this time, no doubt about it. But on the train up there I spend the time with a dress for Poppy. It is the least anxious project for the moment, but was most suitable for travel knitting.




Ponchon hade gått an också, men ville mäta den jag gjort till kompisen Betty först, trodde den skulle vara lite för stor. Men det var den inte, så när väl provningen var avklarade satte jag igång med den.

The poncho had been ok as travel knitting as well, but I wanted to measure the one I had made for Poppy’s friend Betty first, thought it would be a bit too big. But it was not, so once it was tried on I started with it. It’s much more anxious than the dress for the moment.





Jan kom upp till helgen för att vara med att leka ett litet slag, sen åkte vi hem tillsammans i söndags. Men tänk, då var jag så trött att jag just inte stickade någonting! Inte kul, har förmodligen tagit i lite för mycket. Och det har jag fått sota för sen dess, har svårt att syresätta lungorna och nu hotar doktorn med att jag kanske måste börja med syrgas i tub om det inte rätar upp sej inom en vecka. Ärligt talat, ren katastrof!!! Jag har ju tänkt åka till London den 31 maj! Ja, ja, det är bara till att försöka vila ikapp och hoppas på det bästa.

Jan came up to the weekend to play a while, too, then we went home together on Sunday. But then I was so tired that I didn’t knit anything! Not fun, have probably been a bit too active lately. And I have to pay for it now, I have difficulties to oxygenate the lungs and now the doctor is threatening with that I might have to start with oxygen in tubes unless it doesn’t straightens up within a week. Honestly, pure disaster! I'm planning to go to London the 31 May! Well, well, it's just to try to rest and hope for the best.





Väl hemma har det blivit lite mer blandad stickning. Alex' regnbågströja får sej en duvning nu och då, har nu bara ärmarna och halsringningen kvar.

Back home again it has been a bit more mixed knitting. Alex rainbow sweater is growing and now it’s just the sleeves and neckline left.





Och så har vi nu fått tillåtelse att visa teststickningen Françoise som Marjorie Dussaud designar. Det var ursprungligen tänkt att den skulle vara med i Knitty framigenom, men det blev inte så, så nu ska hon publicera det på annat sätt och under mindre hemlighetsfulla omständigheter. Det är en kortärmad jumper eller tunn kofta eller hur man nu vill ha den. Originalet har bara fyra knappar ner till under bysten ungefär, men jag ska göra knäppning hela vägen ner, för jag vill kunna använda den utan något under. Garnet jag använder är Marks & Kattens Linen, och det är första gången jag stickar i det. Inte helt angenämt, om jag ska vara ärlig, det är som att sticka med ståltråd. Förhoppningsvis blir det mjukare och följsammare efter tvätt.

And so we have now been given permission to show the so far secret test knitting Francoise, designed by Marjorie Dussaud. It was originally thought that it would be in Knitty next autumn or so, but it did not happen, so now she will publish it in other ways and less mysterious circumstances. It is a short-sleeved pullover or light jacket or however you want to call it. The original has only four buttons down to below the bust, but I will button it all the way down, because I want to use it without anything underneath. The yarn I use is Marks & Kattens Linen, and it is the first time I use it. Not entirely pleasant, if I shall be honest, it's like to knit with wire. Hopefully it will be softer and smoother after washing.

London, here we comes!

Äntligen lördag, och i morgon ska vi åka till London!!! Hurra, snart ska jag få krama om mina favoritkillar där! Har packat det mesta, och en och annan liten rolig leksak har det nog lyckats smyga sej med. För se, packa upp resväskor, det är det roligaste som finns det!

Men lite problem har jag inför stundande resa, har absolut ingenting som egentligen passar till resestickning. Tristans grodtröja är det bara ärmarna kvar på, men de ska vara randiga och jag är inte heltänd på att ha två nystan på gång samtidigt vare sig i gaten eller på planet. Så har jag faktiskt äntligen, efter mycket lång tid av snack och löften, kommit igång med en liten poncho till Poppys kompis Betty. Men den ska också vara randig. Kanske rent av skulle ta och plocka fram ett nysta sockgarn och sätta igång med en alldeles vanlig socka utan någon som helst tankemöda. Tror nog det får bli så, så kan jag ha något av de andra som kvällsstickning när vi väl är på plats. Under förutsättning att det blir någon kvällsstickning förståss. Är inte helt säker på det, tror nog att jag kommer att vara den som stupar först om kvällarna. Ser för mej godnattsagan med Alex, uppkrupen i hans säng. Så är sagan (sagorna!) slutlästa, hjälten somnat, ska bara vila ett ögonblick till innan jag går ner till de andra … Ja, så går timmarna, ingen vill ju störa en gammal sliten lekkompis, jag har varit med om det förr.

At last Saturday and tomorrow we will go to London! Hurrah, soon I'll be hugging my favorite guys! I think I have packed just about everything and the occasional one or two toys have managed to sneak down there, too. Because you see, unpack suitcases, it is the most fun things there are!

But a little problem has been upcoming, I have absolutely nothing that really fits as travel knitting. I ‘m working on Tristan’s frog sweater, where only the sleeves are left, but they should be striped and I'm not that keen on having two balls of yarn on the needles at the same time, either in the gate or on the plane. And then I actually at last, after a very long time of talk and promises, have getting started with a small poncho for Poppy's friend Betty. But it should also be striped and therefore have the same problems. Perhaps I will pick up a ball of sock yarn and get started with a very ordinary pair of socks. I think it may be so, and then I can have any of the others as evening knitting when we are in place. Provided that there will be any evening knitting, of course. I’m not too sure about it, think I will be the one who is down first in the evenings. I can imagine the bedtime story with Alex, curled up in his bed. So eventually the story (stories!) are finished, the hero had fallen asleep, and I will just rest for one more moment before I go down to the other ... The hours passes, no one want to disturb an old worn out playmate, I've been through it before!





Men se här vad jag lyckades få iväg med posten i går! Fick klar overallen till Eddie och dessutom en liten mössa. Men hur stor är en liten tvåmånaders kille om huvudet? Detta är storlek 1-3 månader, borde med andra ord sitta som hand i handske, men det ser ryligt liten ut. Ja, ja, inget att göra åt nu. Färgen på bilden är till och med värre än i verkligheten, här ser den bara smutsgrå ut, i verkligheten är den i alla fall lite mer åt grönt till.

But look what I managed to get away with the post yesterday! I finished the overall to Eddie and also a small cap. But how big is a two-month old guy’s head? This is size 1-3 months, ought to fit, but it looks very small. Well, well, nothing to do about it now. The color of the picture is even worse than in reality, this looks just dirty gray, in reality it's at least a bit more green.





Och så har nu mönstret på flickkoftan Buttons and Bows släppt. Teststickade den för ett par månader sen åt Cutie Pie Designs och nu har jag fått klartecken att visa den. Även här är färgen helt fel, den är lejongul med bruna kanter, inte illorange med svarta kanter som det ser ut. Den är lite i största laget än, och dessutom väldigt tjock – Svarta Fårets Raggsocksgarn – men kan kanske komma till användning framåt hösten.

And now the pattern of the girl's cardigan Buttons and Bows has been released. I test knitted it a couple of months ago for Cutie Pie Designs and now it’s ready to be shown. Although this is colours is quite far from reality, too, it is actually lion yellow with brown edges, not sharp orange with black edges as it looks. It is a bit on the generous side yet, and also very thick – Svarta Fårets Raggsocksgarn - but may be used at the autumn.


Nu ska jag sätta mej och tänka till, så jag inte glömt packa något jätteviktigt. Lokstallarna är med, trä-på-ring-på-ring-clownen är med, tågen, bilarna, blåbärssylten, en rejäl bit svensk ost … Kamera, pass, biljett, tandborstar – inklusive Alex’ speciella som passar till mormors och morfars roliga elektriska – till och med lite kläder för ordningens skull. Kan inte komma på något mer, då kan jag sätta med stickningen en stund.




Now I’ll sit down and think, so I do not forget to pack something really important. The train garages is in, the wooden-ring-on-ring-clown is there, trains, cars, blueberry jam, a huge piece of Swedish cheese ... Camera, passports, tickets, toothbrushes - including Alex's special one that fits to grandmother and grandfather's funny electric one - and even some clothes for the record. Can not think of anything else, so I suppose I can sit down with the knitting for a while now.

Äntligen något att visa /At last something to show

Nu äntligen har jag lite stickat att visa upp. Först och främst Sweet as Pie, en liten topp till Poppy som jag teststickat för Tot Toppers. Nu är mönstret publicerat och fritt att visas upp. Den ser lite kall ut än så länge, och eftersom jag fick en väldig massa garn över passade jag på att göra en liten bolero också. Det mönstret var jag inte särskilt imponerad av, oklart skrivet och en del missar, så det fick bli lite improvisationer. Men vadå, improvisationer brukar det bli vare sej beskrivningen är perfekt eller ej. Hoppas det kommer att passa unga fröken.

Now at last I have something to show. First of all, Sweet as Pie, a small top for Poppy that I have test knit for Tot Toppers. Now the pattern is released and free to be shown. It looks a bit cold so far and since I got a lot of yarn left I took the opportunity to make a bolero, too. The pattern I used not very impressing, not clearly written and some errors, so it had to be a little improvisation. But so what, improvisations tend to become a natural part of my knitting either the description is perfect or not. Hope it will fit the young lady, anyhow.





Lille Eddie har snart en ny overall också, mönster från Sandnes Garn, Mix 0606. Enligt beskrivningen skulle det vara ullgarn men jag gör den i Drops Cotton Light. Tycker det passar årstiden bättre. Behaglig kvalité men läskigt tråkiga färger.

Little Eddie will soon have another new suit, this pattern is from Sandnes Yarn Mix 0606. As described, it would be wool but I do it in Drops Cotton Light. I think it fits the season better. Comfortable quality but scary boring colours.





Och så börjare äntligen Trissys groda likna något. Men nästan färdig med den sprang jag på patrull. Ett par meter vitt garn behövs för ögonen, och när jag köpte det övriga garnet tyckte jag det verkade korkat att köpa ett nysta för det lilla, i alla mina lådor med garn borde det väl finnas något lämpligt. Men icke! Kom på att jag överhuvudtaget måste ha stickat väldigt lite av just vitt, i alla fall bomull som det här skulle vara, för det fanns inte något som kunde fås att passa. Så i morgon får jag allt ge mej iväg för att inhandla ett nysta, ögon måste ju stackaren ha! Hoppas då också att det saknade lila garnet jag väntar på för att kunna komma igång med Alex’ regnbågströja har kommit, tycker jag har väntat på det i evigheter.

And so finally Trissy’s frog starts to looks like something. But almost finished with it, I ran on patrol. A few yards white yarn needed for the eyes, and when I bought the rest of the yarn I thought it would be silly to buy a ball for that small amount, in all my boxes of yarn it just had to be something suitable. But no! I have now realized that I must have knitted very little in white, anyway cotton as this should be, because there was not anything that could fit. So tomorrow I have to go away to purchase a ball, the poor thing must have eyes! Then I hope that the missing purple yarn I wait for get started with Alex rainbow sweater has arrived, I've been waiting for this for ages.

I går fick jag min första nya cellgiftsbehandling. Den förra fungerade ju inte, så nu hoppas – och tror! – jag på den här. Men den har en liten egenhet som jag inte kände av med den andra. Det här är tydligen styggare mot blodkärlen i kroppen och därför behöver jag rejäla doser cortison dagen före, själva behandlingsdagen och dagen efter. Jättebra att det finns, men en av effekterna med det är att man blir pigg. Låter väl jättebra? Men det är skillnad på pigg och pitt. Jag blir fortfarande trött i kroppen, orkar absolut inte mer än annars, men är klarvaken, pigg som en mört, hög som ett hus, välj själv, i huvudet. Kan med andra ord inte sova. Visst, inte hela världen, man kan ju sticka när man inte kan sova, men det är inte riktigt så kul som det låter. Gick och la mej strax före midnatt igår, låg och vred och vände mej till kvart över ett då jag gav upp och gick upp. Satt uppe till fem, då orkade inte kroppen hålla sej upprätt längre, la mej, låg och vred och vände mej i omgångar och steg upp och gick en sväng med jämna mellanrum till elva och då somnade jag som en stock och sov till över ett!!! Ser inte fram emot kommande natt, men det här är alltså sista cortisondagen och förhoppningsvis klingar den här effekten av snart nog.

Ack, nu har jag klagat igen! Det skulle ju inte bli så här hade jag tänkt, men det är allt himla skönt att skriva av sej en del.




Yesterday I got my first new chemotherapy. The former did not do much good, so now I hope - and believe! – this will give better effect. But it has a small peculiarity which I was unaware of with the other. This is apparently naughtier for the blood vessels in the body and therefore I need big doses of cortisone the day before, the day of treatment and the day after. Great that it is possible to get help for that but one effect of it is that you get very alert. Sounds great? But there is a difference between alert and alert. I still get tired in the body, have certainly not more strength than earlier, but is wide awake, going strong, high as a house, you name it, in the head. In other words, I can not sleep. Sure, not a big problem, you can always knit when you can not sleep, but it is not quite as fun as it sounds. I went to bed shortly before midnight yesterday, low and twisted and turned around to quarter past one, when I gave up and went up. Knitted to five o’clock, then the body could not sit upright anymore, went to bed again, low there and twisted and turned and got up for a while on a regular basis to eleven o’clock and then eventually I fell asleep like a log and slept to over one o’clock! I do not look forward to this night, but this is the last cortisone day for this time and hopefully it will subside the effect soon enough.

Ah, now I have complained again! It should not be like this here, but it's good for the soul to write it out of the mind!

Karamell / Sweetie

Måste bara visa den här lilla karamellen jag just fått färdig. Tyvärr syns det inte att den är översållad av små, glittriga glaspärlor, men tack och lov syns de i levande livet i alla fall. Det här är nog, som jag sagt tidigare, det mest meningslösa och opraktiska jag någonsin gjort, men jag njöt varenda minut jag höll på med den! Och lite flärd måste man väl kosta på sej?

Det har varit en teststickning för Ewelina Murach och det gick åt två nystan Drops Kid Silk.

I just have to show this little sweetie I just finished. Unfortunately you can’t see that it is studded with small, glittering glass beads, but thankfully they show up in real life anyway. This is, as I said before, the most pointless and impractical I've ever done, but I enjoyed every minute of it! And it has to be some frivolity in the life as well, hasn’t it?

It has been a test knit for Ewelina Murach and I used two balls of Drops Kid Silk for it.

Teststickningar / Test knittings

Nu har jag gjort klart den första testsockan i Fair Isle mönster. Mycket märklig historia, måste jag säga. Inte någon som helst ordning i någon ände på den här teststickningen, Men nu är som sagt den första klar och jag är skapligt nöjd med den, om än inte på grund av utan snarare trots beskrivningen. Hoppas nu bara att de ska passa Karin. Ska nu ta itu med nästa, den här gav jag mej inte på att sticka bägge på en gång. Tyckte det verkade lite väl rörigt med fyra olika nystan i omlopp samtidigt.

Now I have finished the first test sock in Fair Isle pattern. It’s quite a strange story, I must say. Not any kind order of this test knitting, but now the first one is finished and I am fairly happy with it, even if it is not because of but rather despite of the instructions. Now I just hope that they will fit Karin. I will now start with the second one, I didn’t dare to knit both at the same time. Thought it seemed a little too cluttered with four balls of yarn in circulation.






Min andra teststickning, som är av helt annan ordning, flyter på bra. Det är en tröja till Poppy, i Drops Kid Silk Mohair, med en massa glittriga små pärlor instickade i spetsmönstret. Detta kommer alltså att bli ett helt nödvändigt tillskott i vår prinsessas garderob, vilken 14-månaders ung dam skulle kunna klara sej utan en sådan här kreation? Vadå praktiskt? Det bryr sej faktiskt varken Poppy eller jag oss om, skötseln lämnar vi med varm hand vidare till föräldraskapet.


My second test knitting, which is of quite another order, is moving on well. It is a sweater for Poppy, in Drops Kid Silk Mohair, with a lot of sparkly beads knitted in the lace pattern. This will therefore be an essential addition to our princess wardrobe, a 14-month young lady could hardly be without such a design, could she? What do you mean with practically? Either Poppy or I actually care, we leave that with warm hands to the parents.

Framåt / Forward

Det rör på sej bland stickor och nystan. Har fått klart en del grejer, och det som gläder mej allra mest är att jag äntligen är klar med de broderade kaninerna på Poppys tröja. Om broderade kaniner tycker jag inte, i synnerhet inte när de är broderade i pälsgarn! Nu är eländet ivägskickat och jag vill inte höra ett ont ord om dem! Jag skulle inte ha några som helst problem med att sticka en sådan tröja en gång till, men då kommer kaninerna att stickas i en lång rad runt hela tröjan, i stället för blomsterraden.

It’s moving among the yarns and the needles. I have finished some things and what pleases me most is that I finally finished the embroidered rabbits on Poppy's sweater. I do not like embroidered rabbits, especially when they are embroidered in fur yarn! Now the misery is sent away and I do not want to hear a bad word about them! I would not have any problem with knitting such a sweater again, but then the rabbits will be knit in a long line around the body, instead of the flowers line.






Betydligt lugnare för nerverna var dinosaurietröjan till Tristan. Lite i mörkaste laget, tyvärr, hoppas den inte kommer att upplevas som alltför dyster och tråkig.

Significantly quieter for the nerves were the dinosaur sweater for Tristan. It turned out a bit too dark, unfortunately, hope it not will be perceived as too gloomy and dull.



I den trilogin är det nu bara Alex’ dinosaurietröja kvar, och där har jag just precis börjat med mönstret. Återkommer med bild när det finns något att visa.

In this sweater trilogy, it is now just Alex's dinosaur sweater left and there I have just started with the pattern. Will be back with pictures when there is something to show.








Våran Poppy ska bli storasyster i nästa vecka, och då vore det väl lämpligt med en alldeles egen liten baby? En sån är också på väg, och lite extrakläder har det blivit till den också.

Our Poppy will be big sister next week, and then it would be quite appropriate to get a very own little baby, wouldn’t it? One is on the way, and has some extra clothes with him as well.



Jag har alldeles nyss börjat på en ny teststickning, en helt och hållet opraktisk tröja till Poppy, enbart för syn skull men för övrigt totalt meningslös. Spetsmönstrad mohair till en ettåring? Inte något förstaval när det gäller skötsel, men visst kan man väl få ha lite flärd också? Men den får vänta lite till med att visas upp, har som sagt just bara börjat.



I have only just begun with a new test knitting, a totally impractical sweater for Poppy, just for sight's sake, but otherwise totally useless. Lace-patterned mohair to a one year old? Not a first choice in terms of management, but of course you could get a little vanity too? But it will have to wait a bit to show, as I said I have just only begun with it.






Och sist men inte minst, tusen tack Manduzana för den fina awarden! Men jag bryr mej inte om att skicka den vidare till någon speciell, kan inte välja ut några av alla mina favoritbloggar, se den långa listan här till vänster!

London nästa ... / Next London

De här knästrumporna har jag stickat till Karin. Eleganta och exklusiva, eller hur? Och inte kan man skicka något så storslaget med Posten, det vet man ju hur de slänger runt med brev och paket. Nej, för säkerhets skull packar jag ner dem, ömt och omsorgsfullt, i en resväska och ger mej i morgon iväg till London med dem. Inte för att jag längtar mej galen efter våra favoritkillar, oh nej, det är bara för att strumporna ska komma fram ordentligt :-)

Åker som sagt i morgon bitti och åker sen hem på lördag morgon. Inte blir det många dagar, men det är en kompromiss mellan känsla och förstånd.

I have just finished these knee socks for Karin. Elegant and exclusivity, right? And no one can send anything that great with the Mail, everyone knows how they throw around with letters and packages. No, I have better pack them, tenderly and carefully, in a suitcase and go away to London with them, tomorrow morning. Not because I longs crazy for our favourite guys, oh no, it's just to be sure the socks will arrive properly :-)

As I said I will leave tomorrow morning and then go home again at Saturday morning. It will not be many days, but it is a compromise between emotion and sense.






Nåt annat lite mystiskt jag har börjat på är en teststickning av ett par raggsockor i Fair Isle mönster. Vet ärligt talat inte vad jag ska tro om det, mycket verkar lite upp och ner. De är väldigt vida vid ankeln, sen smalnar de av över hälen – de stickas som en tub, utan hällapp – för att ökas igen för resten av foten Motiveringen är att de ska töja ut sej på lämplig ledd vid användande, men min erfarenhet av Fair Isle är inte precis de elastiska egenskaperna. Men om det är så är de ganska läckra, så det kan vara värt ett försök. Men eftersom det är ”one size fits all” så får jag se vem de eventuellt kan bli lagom. Blir de användbara hoppas jag de kommer att passa nån raggsocksmänniska!


Something else, quite odd, I have started lately is a test knit of a pair of socks in Fair Isle pattern. Honestly I do not know what to think about it, a lot seems a bit upside down. They are very wide at the ankle, then it’s decreases over the heel - the are made as a tube, without heel flap - to be increased again for the rest of the foot. The motivation is that they will stretch out in the appropriate led when they are on the feet, but my experience of Fair Isle is not the elastic qualities. But they look quite delicious, so it might be worth a try. But because it's "one size fits all" I have to see who they might fit. If they will be useable, I hope they will fit someone that likes this heavy kind of socks!

Väldigt tjejigt / Very girlish

På senare tid är det mest tjejgrejer som varit på gång. Först och främst Swish Pleated Skirt, som jag teststickat åt Umme Yusuf. Tycker den blev jätteläcker, men än så länge är den i största laget för våran Poppy, så den får ligga till sej ett slag.

Lately it has mostly been girlish stuff on the needles. First of all Swish Pleated Skirt, which I have test knitted for Umme Yusuf. I think it is really great, but so far it is a bit large for our Poppy so it has to wait a while.






En annan teststickning som gjorts klar är Boreal Hat för Meghan Jones’ räkning. Den tyckte jag blev så bra och hade dessutom mycket kvar av garnet – Novita Samos – att jag inte kunde motstå lusten att göra en till Linnea också, vännerna Soiles och Kaukos lilla barnbarn.

Another test knit I have finished is Boreal Hat for Meghan Jones. I thought it was really nice and had also a lot left of the yarn - Novita Samos - so I could not resist to make one for Linnea as well, the granddaughter of our friends Soile and Kauko.



En sån fasansfull bild! Blir förhoppningsvis bättre till nästa gång. / What a terrifying picture! Will hopefully be better next time.



Så har jag börjat på ett par benvärmare till Helene. Såg ett par ”skrynkelsockar” på Min-Mitt-Mina’s blog och vänlig som hon är talade hon om hur man får till det här bubbelmönstret. Nu ska som sagt Helene få ett par benvärmare, och funkar det ska jag sen göra ett par knästrumpor till Karin i samma idé.

I have also started with a pair of legwarmers for Helene. Saw a pair of "wrinkle socks" at Min-Mitt-Mina’s blog and generous as she is, she wrote how to make this pattern. Now, as I said, Helene will get a pair of leg warmers, and if it works out well I will make a pair of knee socks for Karen with the same idea.


Fast lite bakigenom är det lite manligare. Har inte givit upp eller glömt bort tigertröjan till Alex, den växer om än sakta som en martall. Har faktiskt kommit upp till halsringningen, ser slutet på själva tröjan och har sen ”bara” ärmarna kvar innan det oh så kusliga klippandet inte går att undvika längre.

But a bit in the background a bit more manly stuffs are in progress as well. Have not given up or forgotten the tiger sweater for Alex, it's growing, albeit slowly as a dwarf pine. I have actually come up to the neckline and can now see the end of the body and has then "only" the sleeves to make before the oh so creepy cutting not can be avoided anymore.

Mest mössor / Mostly hats

Nu är det länge sen jag skrev, ska försöka sammanfatta vad som hänt under den tiden. Stickats har det gjorts, naturligtvis, och åter har jag ramlat rakt ner i mössträsket.

Now it's a while since I wrote, will try to summarize what happened during that time. Quite some knitting has been done of course, and once again I have fallen straight down into the Hat Marsh.





En Fae Folk Hat till Tristan i en mjukt och mysigt garn som heter Teddy Bear. Hoppas det ska passa unge herrn. Halsduk och vantar blev det också där, ska bara göra en liten snodd att hålla ihop vantarna med.

A Fae Folk Hat for Tristan in a soft and cozy yarn named Teddy Bear. Hope it will fit young Master. A scarf and a pair of mittens has also been done, will just add a ribbon of some kind to keep them together.





Så bad Ulf om en mössa för kommande snöskottartider. Självklart ska grabben ha en mössa! En slät och grå – fast önskemålet var svart, men nu slumpade det sej så att jag hade grått garn hemma, lämpligt för ändamålet, men inget svart – i ett alldeles vanligt basmönster från Knitter’s Handy Book of Patterns. Blev bara lite fel någonstans, den är stor som ett hus! Men nu ska han få den och få prova och tala om hur mycket för lång och för vid den är, så ska jag försöka åstadkomma något bättre innan snön lägger sej.

So have Ulf asked for a hat for the upcoming snow shoveling season. Of course the kid has to have a hat! A plain and gray - but the wish was a black one, but now I had a gray yarn at home, appropriate for this purpose, but no black - in a very ordinary basic pattern from Knitter's Handy Book of Patterns. But something went a bit wrong somewhere, it became big as a house! But now he will get it and try it on and then tell you how much too long and wide it is, and then I will try to achieve something better before the snow arrives.





Och nu äntligen har jag gjort en mössa med Jogless Stripes! Har tänkt göra det hur länge som helst, men nu är det gjort och det var ju lätt som en plätt att få ränderna att sammanfalla hur elegant som helst, utan de irriterande hoppen vid varvbyte. Den här är tänkt till Alex, men i motsats till Ulfs mössa har jag en obehaglig känsla av att den här kanske är snäppet för liten. Ja, det här med storlekar är inte lätt, har sagt det förr och lär väl upprepa det vid fler tillfällen.

And eventually I have made a hat with Jogless Stripes! Have thought of doing it forever, but now it's done and it was easy as pie to get the stripes in good lines, without the annoying jumps at the beginning of the rounds. This is supposed to be for Alex, but in contrast to Ulf's hat, I have a feeling that this might be just a bit too small. Yes, this with sizes is not easy, have said it before and will probably repeat it in many more occasions.





Det var smågrejorna, men jag har nu också fått klart den STORA ponchon till Poppy. Fotsid och grann, ska bli väldigt kul att höra hur den kommer att fungera. Önskemålet var en lång en, som lilla Poppy kunde svepas in i helt och hållet vid kortare utomhusvistelser, t ex att köra till stationen för att möta pappa eller liknande korta utflykter där ett overallspåtagande skulle ta lika lång tid som själva färden. Tanken låter bra, nu återstår som sagt att se om den fungerar i praktiken.

It was the small things, but I have now also finished the BIG poncho for Poppy. It’s in full-length and it will be really interesting to hear how it will work. The wish was a long one, that little Poppy could be wrapped in completely for short outdoor stays, such as driving to the station to meet Dad or other short excursions where dressing up in full winter dress would take longer than the journey itself. The idea sounds good, now we will see if it works in practice.






Och nu har mönstret på Jasper Hoodie Sweater släppts. Det är en tröja som jag teststickat åt Cutie Pie Design för ett slag sen. Gjorde den till Alex, och han tycker den är helhäftig med löstagbara ärmar!

And now the pattern of Jasper Hoodie Sweater is published. It is a sweater that I test knitted for Cutie Pie Design a while ago. I made it for Alex and he thinks it's so cool that the sleeves can be taken off!


Även på andra plan än stickningen händer det grejer. I fredags fick jag min första behandling med cellgift och det känns så in i hoppsan bra! Ja, att ha kommit igång med behandlingen, alltså. Två timmar med dropp, så var det klart för den gången. Har fått ett schema nu också på hur och när vad ska ske. Nu är det bara att köra på!


Even at other levels than knitting stuffs has happens. Last Friday I had my first treatment with chemotherapy and it feels so good! That is has started, I mean.. Two hours with a drip, and that was it for the time. Have got a schedule now also on how and when and what will happen. Now, just drive on!

Och så har kassan fått sej en oförhappad förstärkning! Har länge gått och sett snett på en massa konstiga guldgrejer, mestadels små men en hel del, som bara legat där och drällt till absolut ingen som helst nytta eller glädje. Så fick jag erbjudande via Buzzador att prova Guldbrev, och samlade ihop krafset och skickade in. Och med i princip vändande post fick jag tillbaka drygt 2 000:-! Tänk, det är en väldig massa garn, det!

Snabbrapport / Fast report

Först och främst, tusen tacka alla goa människor för alla värmande och uppmuntrande ord! Det har varit lite gungigt här ett slag, så det har verkligen piggat upp. Och nu kommer snart uppiggningen framför andra, en resa till London! På fredag bär det ar. Den har varit bokad och klar sen länge, och tack och lov har den inte behövt bokas av. Längtar till mina favoritkillar!!!

Nu har jag kommit in i ett skov av uppstarter, hur kul som helst och dessutom är de flesta små grejer och kommer att bli klara inom inte alltför avlägsen framtid.

First of all, thousands of thanks to all you wonderful people, for all warm and encouraging words! It's been a bit rolly here for a while, so it has really cheered me up. And soon we really will be cheered up, more than anything, with a trip to London! It has been booked since long ago, and thankfully it has not been necceccary to counsil it. I’m longing for my favorite guys!

Now I’ve really get into a huge amount of new projects, started or just planed. It’s so fun and the majority of them are small items and will be ready in the no time – or may be some time but not that long!

En balaklava har jag gjort till Tristan – igen! Nu har Alex en och Tristan och Poppy två var. Om de fungerar räcker det nog ett slag, är de alldeles åt skogen i storlek och fason får jag väl försöka på nåt annat sätt. Modellen är efterfrågad och tyvärr har jag inte hittat något riktigt bra mönster så därför försöker jag få till ett själv. Ack om man hade dem i närheten så man kunde mäta! Och då hade man ju som grädde på moset fått gosa med dem lite mer regelbundet. Ja regelbundet är det väl i och för sej nu också, men lite oftare!

Nog klagat, det kunde varit värre. De kunde ju bott på andra sidan jorden, det hade inte varit kul!

I’ve just finished a balaclava for Tristan - again! Now Alex has one, and Tristan and Poppy two each. It should be enough for a while, if they fit, but otherwhise I'll try in another way. The model is wanted but unfortunately I have not found a really good pattern so therefore I try to get one myself. Oh, if I had them nearby so I could measure and try on! And in that case of course the icing of the cake had been the possibility to cuddle with them a bit more regularly. Well, it is regularly now, too, but it could be a bit more often!

Enough complaining, it could have been worse. They could have lived on the other side of the world, that had not been fun!






Lilla Baby Ru har hittills inte fått riktigt den uppmärksamhet han förtjänar, men det ska bli ändring på det nu. Som jag tidigare sagt är det en kofta på gång i Schoppel Wolle. Såna färger!!! Underbara, helt fantastiska, riktiga gladfärger. Det är sådana som våran Alex skulle älska, men tyvärr är det ett nysta som legat till sej ett slag och när jag insåg storheten visade det sig att färgen nu är utgången. Och ett nysta är inte mycket att komma med för att lysa upp en stor kille, så det får bli till en liten en istället. Förhoppningsvis dyker andra fina färger upp i vår väg framöver.


Little Baby Roo has not been given quite the attention he deserves, but it is about to change now. As I stated earlier, it is a cardigan in Schoppel Wolle on the needle. And what colors! Wonderful, fantastic, real happy colours. They are the kind that our Alex would love, but unfortunately I have just one ball of it and when I realized the greatness it was out of order. And a ball is not much to bright up a big guy, so it has to be a small one instead. Hopefully, it will pop up other lovley colours like that in the future.





En teststickning för Mechtild, en icke-hemlig sådan, har jag också börjat på till Baby Ru. Då har han i alla fall nåt att börja med, man kan ju inte åka hem från BB utan något varmt som farmor stickat, eller hur?


A test knit for Mechtild, a non-secret one, is also started for Baby Ru. Then he has at least something to start with, you can not go home from the hospital without a sweater that grandmother knitted, isn't it so?






Dessutom har jag börjat på en tjock och varm och go kofta till honom. (Ja, ja, med reservation för att det blir en liten tjej, men just nu är det arbetshypotesen att Baby Ru är en kille!) Kan vara ett lagom reseprojekt. Dessutom ska jag sätta igång med ytterligare ett par varma mysa-omkring-hemma-med knästrumpor till Karin. De förra föll i god jord och då skadar det ju inte med ett par som ombyte.

And beside that one, a thick and warm and cozy cardigan is on its way. I think that will be a perfect work for the traveling. And besisdes that, I'll start with another pair of warm cuddle-around-at-home socks for Karin. They I did for her reasently was appreciated and it don't hurt with an extra pair.


Nu blir det tyst här på drygt en vecka. Som tidigare sagts så far vi till London på fredag och blir borta en vecka. Sen kommer Ulf, Helene och våran Poppy hit helgen efter! En sån lycka, alla ungar, stora som små, inom samma vecka!

Sen kör behandlingen av cancern igång, ska bli väldigt spännande och intressant att se vad det kommer att få för effekt, både under resans gång och i slutänden :-/

Now it will be silence here for a bit more than a week. As I said earlier we will go to London at Friday and stay there for a week, and then at Sauturday Ulf, Helene and our Poppy will come here! What a happieness, all our kids, big and small, in the same week!!! And after that the treatment for the cancer will start. It will be very exciting and interesting to see what effect it will have, both on the way and at the end :-/

Lite trött / A bit tired

Det känns som om jag varit ovanligt lite aktiv här på bloggen de senaste veckorna. Tror egentligen inte att det är längre uppehåll sen sist jag skrev, men jag har inte riktigt orkat med att läsa och kommentera andras bloggar. Men förhoppningsvis ska jag sparka igång snart igen, efter en tämligen turbulent period. Är inte riktigt lika pigg och fräsch som förr, men förhoppningsvis är jag snart som ny igen. Men det kan bli en period här i höst som jag inte kommer att vara lika aktiv som tidigare.

It feels like I have been less active than unusually on my blog recent weeks. Do not really think it's a longer break since last time I wrote, but I have not been as active as normal to read and comment other blogs. But hopefully I'll kick off again soon, after a period of ups and downs. I’m not quite as bright and fresh as I used to, but hopefully I will soon be as new again. But there may be a period during the autumn that I will not be as active as before.





Men stickat har jag gjort med oförminskad styrka. Det mesta är dock gammal skåpmat som växer sakta men säkert utan att göra så mycket väsen av sej. Men ett nytt projekt har jag och det är bara så kul och läckert! Det är också en teststickning – för Cutie Pie Design – men till skillnad från de senaste så är denna inte ett dugg hemlig. Kayla heter den och är en liten kofta med både spetsmönster och pärlor. Naturligtvis ska den bli till vår lilla marsipanros Poppy.



But I've been knitting just as normal. Most of it is just the same old stuff as I’ve talked about for ages now that are growing slowly but steadily without making much noise about them. But I have one new project on the needles! It’s also a test knit - for Cutie Pie Design - but unlike the past ones this is not secret. It’s named Kayla and is a small cardigan with both lace patterns and beads. Of course it will be for our little princesses Poppy.

Storlekar / Sizes

Ja, det här med storlekar kan driva mej till vansinne. Nu har jag just avslutat en teststickning av en kofta åt Meghan Jones i storlek 2 år. Den är tänkt till våran Trissy, snart ett år gammal. Men han är ingen späd liten blomma, så jag tänkte att storlek två år är nog inte så rysansvärt långt borta, nån gång framåt våren, när det kan vara tillräckligt med en kofta i kärran. Låter väl inte så stolligt? Och parallellt med den här koftan har jag teststickat en tröja för Cutie Pie Design i storlek 4 år, till våran Alex som fyller just fyra om några månader. Så ligger då de båda bredvid varandra och det är bara att konstatera att de är exakt lika långa, 4-årströjan är 2-3 cm bredare än 2-årskoftan men å andra sidan ungefär lika mycket kortare i ärmarna!!! Masktätheten är exakt som den ska för båda, så det är inte där det felar. I och för sig misstänkte jag att 4-årströjan verkade lite liten redan från början, så jag har – med designerns goda minne! – lagt till några cm på ärmarna. Men visst är det märkligt? Den som överraskade mest är trots allt koftan, för vad jag tycker mej ha märkt, så är av någon anledning amerikanska barnstorlekar mindre än i alla fall skandinaviska. Andra europeiska mönster har jag inte använt fullt lika ofta, så där är jag mer osäker. Men inte är väl amerikanska ungar mindre än svenska? Hade nog snarare trott att det var tvärt om. Men det är bara att försöka lära sej att det oftast är så och satsa på en storlek större än förväntat, i alla fall när det gäller teststickning och det inte går att i efterhand ändra sej vad gäller vald storlek.


Sizes will make me crazy! Now I have just completed a test knit cardigan for Meghan Jones in size 2 years. It is intended for our Trissy, almost a year old. But he is not a tiny little flower, so I thought that the size of two years is probably not so horrible far away, probably some time in the spring, when it’s enough with a cardigan in the push chair. And parallel with this cardigan, I have test knit a sweater for Cutie Pie Design in size four years, to our Alex who will be four in a few months time. So there they were, the cardigan and the sweater, next to each other and it is only to realize that they have exactly the same length, the 4-years sweater is about an inches wider than two-years cardi, but on the other hand it’s about an inch shorter at the sleeves! The gauge is exactly as expected for both, so it's not there it is failing. Anyhow, I suspected from the start that the 4-years sweater could be a bit short in the sleeves, so I have - with the designer's good memory! – added an inch or so to the sleeves. But isn’t it strange? But after all the large cardigan surprise me most, because what I think I have noticed during the years is, that by some strange reason American children sizes are smaller than they are at least in Scandinavia. I haven’t used other European patterns quite as often, so there I am more uncertain. But American kids can’t be smaller than Swedish? Had rather believed that it was the other way around. But that's just to try to remember how it usually is and go for a size larger than expected, at least in test knittings, when you not after applying can change your mind after reading the pattern and select another size.










Men det är inte bara hemlisar som blivit färdiga, jag har gjort en dragspelsbasker till Karin också! Garn och mönster fick jag av Amanda i Mixa & Matcha 4, tusen tack än en gång!!!
Tycker den blev bra, nu återstår bara att se om Karin kommer att vilja ha den på sej, den är ju lite speciell. Själv använder jag inte mössor särskilt ofta, föredrar kapuschongen på jackan, och om jag nån gång har det så ska den inte hänga och slänga. Men klurig som jag är har jag kommit på att om Karin inte vill ha den, kan hon faktiskt köra den en vända i tvättmaskinen. Då får Alex en färgglad och förhoppningsvis välsittande huvudbonad! Smart, va? Lite garn blev det över, och håller just nu på att göra ett par vantar till ovannämnda favorithjälte. Tror jag i alla fall, glömde väga garnet så jag är inte helt övertygad om att garnet räcker. Men det visar sej, och om det inte funkar är ingen större skada skedd.


But it's not just secrets which have been finished here. I have made an Accordion Beret for Karin, as well! I got the yarn and the pattern from Amanda in the Mix & Match 4, thank you once again! I think it was fun to do and it turned out nice, now it just remains to see if Karin wants to wear it, it is a bit special! I don’t wear caps very often, prefer the hood on the jacket, and if I ever have one, it should not hang around like this one. But clever as I am, I have figured out that if Karin doesn’t want it, she can actually let it go for a while in the washing machine. Then Alex hopefully will have a colorful and well-fitting hat! Smart, huh? Some yarn was left, and I’m now making a pair of mittens to above mentioned favorite hero. I think so anyway, forgot to weigh the yarn so I'm not entirely convinced that it is enough yarn for it. But sooner or later I will find out, and if it does not work it is no real harm done.

Mest hemlisar / Mostly secrets

Dagarna rinner iväg och det händer egentligen inte så mycket. Inte ens på stickfronten finns det särskilt mycket att orda om. Det som är nytt är superhemligt, kan egentligen bara visa garnerna.

The days flews away and it don’t happens that much. There is not even much to talk about the knitting. The new projects are super-secret test knits and I can just show the yarns I use for them.





En kofta till Tristan ska det bli och som det verkar hittills, har kommit ganska precis halvvägs, så tror jag nog att det kan bli en till Poppy och rent av en till Baby Ru också, vad det lider.

This will be a cardigan for Tristan, I’m almost exactly halfway with it, and I think I will make one for Poppy and even one for Baby Roo as well, at least as it feels right now.





En tröja till Alex är också på gång. Försökte hitta så färgiga färger som möjligt, och hoppas de här ska duga. Jag tycker faktiskt att det är ännu mer av det goda i levande livet och som sagt, hoppas det är mycket nog. Våran Alex är ingen blek viol, mycket färg ska det vara, helt fina sådana också. Men det är lite klurigare att tillgodose, eftersom det skiftar väldigt ofta vad som är finast. Men som den vänliga själ han är så brukar det tas emot välvilligt, även om det ibland har kommenterats att det varit ännu finare om det varit … ja, vad som just då varit favoritfärgen.

A sweater for Alex is also in progress. Tried to find as colourful colours as possible, and hope these will do. They are a bit brighter in real life and as I said, I really hope it will be colourful enough. Our Alex is not a pale flower, the more colour the better! But it is a bit trickier to know what the favourite ones are, because it changes frequently. But as the friendly soul he is he very seldom complains, although sometimes it has been commented that it would have been even nicer if it had been in ... well, what ever was the favourite one at the moment.





Utöver dessa hemlisprojekt fortsätter jag träget med vinterponchon till Poppy. Nu har jag kommit till den punkt där jag delat den mitt fram och mitt bak och stickar var sida för sej. Så småningom ska jag sy i tryckknappar så att den går att knäppa antingen som en bautalång men dock till fasonen traditionell poncho eller så kan man knäppa ihop sidorna var för sej så det blir som ben. Ja, det är alltså tanken i alla fall, den har inte hunnit konfronteras med verkligheten än.

In addition to the secret projects, I continue assiduously with the winter poncho for Poppy. Now I’m at the point where I have divided the centre front and centre back and knit each side separately. Eventually I will sew on press studs so that it can be used as a very long but traditional poncho or close the separate parts around the legs. Well, it’s the idea, it has not faced reality yet.





Tigertröjan växer också. Känner mej riktigt nöjd så här långt, men snart, alltför snart kommer jag till den punkt där det ska avmaskas för halsen och det ska stickas fram och tillbaka. Flerfärgsstickning på baksidan är inte kul, ja det är till och med rent kusligt, vet inte riktigt hur jag ska få ihop det. Nu har jag med stor framgång praktiserat att använda kontinental och engelsk stickning samtidigt, en färg för vart sätt, men jag kan inte sticka avigmaskor på engelskt sätt!! Och hur i hela världen ska jag kunna förankra garnerna framför arbetet när jag stickar avigvarven??? Ja, ja, den dagen den sorgen, det ska väl lösa sej på nåt sätt.




The tiger sweater is also growing. I feel quite happy about it so far, but soon, but soon enough I will come the point where I have to shape the neck and work back and forth. But stranded purling on the wrong side is not anything I looks forward to, do not really know how to manage it. Now I have very successfully practiced using a combination of continental and English knitting at the same time, one colour each way, but I can not purl the English way! And how on earth am I supposed to anchor the yarn in front of work when I’m on the wrong side??? Well, well, have to wait and see, sooner or later I will find out if I can manage it.

Det ljusnar / It's lighther

Smått ska det vara, såna kan man lita på. Är de för stora blir de snart ivuxna och är de för så är det taskigt men inte särskilt upprörande. Det är ju trots allt så litet och ofta snabbstickat.

Nu är jag lugn och glad igen, har avslutat både Flower Dress och Sophia. Koftan saknar dock knappar, ska ge mej ut på jakt efter några fina på måndag.

It ought to be small things knitted, you can rely on them. If they are too large they will fit soon enough and if they are too small it is awkward but not particularly shocking. It is, after all, so small and often fast knitted.

Now I am calm and happy again after the BIG cardigan adventure and have completed both Flower Dress and Sophia. The cardigan has however no buttons yet, have to go away searching for some nice ones on Monday.




Då är nog nästa klänning också klar, en teststickning som går rasande snabbt. Den stickas i Rowans All Season Cotton och blir tjock som bara den. Men till vintern, med en liten blus under, kan den nog bli bra.


By then probably the next dress also will be finished. It’s a test knit that has been very fast knitted. It’s made with Rowan All Season Cotton and becomes thick as the only. But in winter, with a small blouse under, it can be good enough.

Näst på tur står en liten kjol, Criss Cross Sundress, som just jämt är påbörjad men som ska få min fulla uppmärksamhet på tisdag, när vi ska åka upp och hälsa på vår lilla prinsessa. Det blir ett antal biltimmar som kan utnyttjas då och sen blir det väl några om än inte särskilt många under de dagar vi är där, och så hemvägen förstås. Borde kunna få en stor del av den gjord under den tiden..

Next in line is a little skirt, Criss Cross Sundress, which I just have started. It will get my full attention on Tuesday, when we will go to our little princess. It will be quite a number of hours in the car that can be exploited and then may be a few now and then during the days we're there and of course on the way home. Should be able to get much of it done during that time...


Som låter sig förstås ska vi nu ha ett par veckors semester igen, och första halvan ska alltså tillbringas hos Ulf, Helene och våran Poppy. Sen åker vi hem i början av nästa vecka, och på onsdag ska jag sen åka över till våra favoritkillar i London!!! Det blev väldigt hastigt påkommet, men nu är det bestämt, biljett beställt – men oj så dyr den är när det är så nära inpå. Vi brukar ju alltid beställa mycket tidigare i förhållande till avresan. Men särskilt jättedyr är den egentligen inte, bara i förhållande till vad vi brukar betala. Det besöket ska jag göra själv, Jan måste återvända till läskiga jobbet redan på torsdagen. Men tänk så mycket jag får stickat då, behöver inte visa minsta lilla sociala tendens, (vilket hon oftast inte gör ändå) kan sitta med näsan över stickningen precis hela tiden från det jag gått igenom säkerhetskontrollen tills jag stiger ur taxin utanför deras dörr )) Har allt redan planerat vad jag ska ha med mej att sticka på. Kjolen bör inte räcka långt i sammanhanget, så jag har kommit på ett garn – ett lejongult Saffran från Drops – som jag ska göra ett par Stitch Heirs Pants av, till Tristan. Garn till ytterligare en balaklava ska jag också ta med, men jag tror byxorna är så pass dryga så det egentligen räcker med det. Fast jag vågar naturligtvis inte chansa, nåt i reserv måste med.





As you may be have figured out by now, we will have holiday again for a couple of weeks, and the first half of it will be spent with Ulf, Helen and our Poppy. Then we will go back home early next week, and on Wednesday I will go and see our favourite boys in London! It was very fast desired, and I ordered the ticket yesterday evening - but oh so expensive it is when it is so close! We usually order it much earlier in relation to the departure. But it is not really that expensive, only in relation to what we usually pay. I will go by myself, Jan have to return to work on Thursday. But just imagine how much I can knit, I can sit with my head over the knitting all the time from when I have gone through the security check until I get out of the taxi at their door. Now I just have to plan what to bring with me. The skirt will probably not take that long to finish, so I intend to bring some more yarn - a lion yellow from saffron Drops – that I intend to make a pair of Stitch Heir Pants for Tristan. May be I will take some more yarn for a further Balaklava as well, but I think the pants will take that much time so it will probably be enough. Though I dare not take a chance, have to get something in reserve with me.

Lätt irriterad / A bit irritated

Nu är det en väldigt blandad kompott bland stickningarna. Mycket som är nästan färdigt och en del som segar med i betydligt beskedligare takt.

Now it's really a very mixed pile of projects in the knitting basket. Much of it is almost finished, when other takes quite a bit longer to do.





Nästan klar är jag med Girl’s Flower Dress. Den kan nog, kanske, bli bra men det är i så fall inte tack vare utan trots mönstret. Många olika typer och kvalitéer på mönster har jag hunnit uppleva, men detta är nog ett av de absolut rörigaste och mest svårlästa jag kan påminna mej att jag stött på. ”Tagit det men ej förstått” har liksom varit huvudupplevelsen. Sen har jag trots allt begripit tillräckligt mycket för att få ihop en skapelse som förhoppningsvis ska uppskattas av våran Poppy. Tror det blir tillräckligt med garn över för att det ska räcka till ett par sockar också.

I am almost done with Girl's Flower Dress. It might be good when it’s finished but if so it will be despite, not because of the pattern. I have read and followed many different types and qualities of patterns, but this is probably one of the most chaotic and most difficult to read I can remember I ever have seen. “Read it but did not understand" has been the main experience. But I have after all got enough of the idea to get a creation that hopefully will be appreciated of our Poppy. And I think there will be enough yarn left to make a pair of socks, too.





Poppy ska också få en kofta, Sophia, som inte är så långt kommen men är snabbstickad så det ska väl inte dröja alltför länge tills den är klar.

Ja, och så har jag beställt garn från Vincentgarn, Rowans All Season Cotton, som också ska bli en klänning till Poppan. En teststickning som redan ligger bland mönstren på Ravelry.

Poppy will also get a cardigan, Sophia. I haven’t done that much on it, but it is quick knitted so it should not take too long until it is finished.

Yes, and so I have ordered yarn from Vincent Yarn, Rowan All Season Cotton, that also will be a dress for our Poppy. It’s a test knit but the pattern is already published at Ravelry.





Och hör och häpna, min River Tweed kofta är klar! Men den ska tvättas och blockas innan jag ens försöker ta en ny bild på den. Den är snygg, säkert oerhört varm och skön en kylig vinterdag, men så smal!!! Ändå tog jag i rejält när jag valde storlek, jag har liksom inte krympt det sista. Efter det jag slutade röka förra hösten har jag gått upp 7-8 kg, och allihop har placerat sej där midjan ska vara. Inte kul, men kan tyvärr inte skylla på någon annan än mej själv för att det inte är åtgärdat än. Får ta ett rejält tag med det nu i höst. Men för att återgå till koftan, den är stickad i resår hela den, 2 räta 2 aviga, och det drar ju ihop sej nåt så kopiöst. Mitt enda hopp står till att den går att blocka ut. Får väl lägga den till handlingarna annars och invänta smalare tider. Kanske rent av kan fungera som sporre att ta itu med det.

And believe it or not, my River Tweed Cardigan is finished! But it has to be washed and blockade before I even will try to take a new picture of it. It is stylish, incredibly warm and comfortable for a chilly winter day, but so narrow! Yet I added an extra size when I choose it, I have not shrunk the last year! After I stopped smoking last autumn, I have gone up 7-8 kg, and every single kilo is where the waist should be. Not fun, but unfortunately I can not blame anyone but myself, that it not is resolved yet. I just have to do something radical about it this autumn. But to return to the cardigan, it is all knitted in two knit two purl rib, and it don’t makes it particular flattering around the waist. My only hope is that it is possible to block it out a bit. Otherwise it has to wait for better – thinner! - days. Maybe it even can be the carrot I need to really do something about it.




Närmre än så här får mössan (med stjärnorna) inte komma! / The hat (the thing with the stars) mustn't be closer than this!





En provlapp ligger just nu i tvättmaskinen för att kunna utröna hur mycket Drops Paris krymper. Har en känsla av att det gör det, men hur mycket? Det ska vi start få besked om. Sen ska jag sätta igång med en Balaklava till Tristan. Vår söte, rare, goe Trissy som är så erbarmerligt envis, det går inte att få honom att behålla en mössa på huvudet. Det har varit illa nog när solen har gassat i sommar, men till vintern när frosten börjar nypa, eller i alla fall kylan kommer krypande som den kanske snarare gör i London, måste han helt enkelt ha nåt på huvudet. Det finns ju några olika alternativ: Superlim, nubb eller Balaklava. Tror faktiskt mest på den sista idén, och ska nu börja med en för att prova fram bästa storlek och passform. Har alltså tänkt göra den i bomull för det kan ju faktiskt behövas en redan när sommaren övergår i lite höstkyla med det fortfarande är för varmt för ylle runt hela huvudet. Kanske rent av våran Alex vill ha en också, men det är inte lika nödvändigt. Han vår redige stora hjälte behåller ju mössor på även om de är avtagbara, och jag har alldeles nyss avslutat en tjock och varm och go till honom som jag tyvärr inte kan visa bild på eftersom det är en teststickning. Men garnet har jag köpt hos Garnkorgen och det är så otroligt mjukt och härligt, så det ska inhandlas mer av den varan för kommande mössprojekt.



A swatch is currently in the washing machine to find out how much Drops Paris shrinks. I have a feeling that it does, but how much? Soon I will find out. Then I will start with a Balaclava to Tristan. Our dear, lovely, adorable Trissy which is so terrible stubborn, you can not in any way make him to keep a hat on his head. It was bad enough when the sun blazes in the summer, but when the winter comes and the frost starts to pinch - or at least chilly winds and rain is coming that will be more likely in London - he simply must have something on his head. There are a few options: super glue, tacks or Balaclava style. Actually I believe most of the last idea, and will now start with a sample to find out the best size and fit. I have therefore planned to do it in cotton because it could be useful when the summer turns over to autumn and it begin to be a bit chilly but still is too warm for wool around the head. Maybe even our Alex would like to have one, too, but it is not as necessary. He is our big hero that keeps the hats on even if they are removable, and I have just finished a thick and warm and cosy one for him as I unfortunately can’t show right now because it has been a test knitting. But the yarn I used for it is so incredibly soft and lovely, so I just have to buy more of it for upcoming hat projects. It’s Mistral from Atelier Zitron.