Nalle Puh / Winnie the Pooh

Nu är jag i åttonde månaden med Nalle Puh, snart dags att planera för nedkomst! En sån ovanligt segdragen historia, har väl aldrig varit med om maken. Visst har jag råkat ut för sega historier förr, men då har jag faktiskt avbrutit bekantskapen, repat upp och gått vidare till något annat. Men jag ville ju så gärna göra en Nalle Puh, så trots otroligt otrevligt akrylgarn (köpte alltihop i ett paket), ett ovanligt tråkigt mönster där jag aldrig vetat var jag har befunnit mej och därför varit helt hänvisad till dess envishet med att sticka allt i raka bitar, har jag till slut kommit så långt att jag sytt ihop alla bitar, stoppat armar, ben och kropp. I och för sig var det tänkt att han skulle sitta, men det ville han inte, så det så! Och nu senast har jag stickat hans tröja.

Now I am in the eighth month with Winnie the Pooh, will soon be time to plan for delivery! One of those unusually boring histories, one of the worst, as a matter of fact. Sure, I have started some really awful projects before, but then I have stopped, frogged and went on with something else soonest possible. But I wanted so badly to make a Winnie the Pooh, so despite the incredibly ugly acrylic yarn (bought it all as a kit), an unusually boring pattern where I never knew where I were and therefore have been forced to follow it without changing a single stitch, I have finally reached the point where I sewed the pieces together – all of them was knitted with straight needles, stuffed arms, legs and body. He was ment to sit down, but he didn't want to! And most recently I have made his sweater.





Men det blev bara för mycket! Fyra likadana märkliga bitar som enligt beskrivningen sa ”vik ihop i t-form och sy ärm- och sidosömmar” Jag är inte människa att klura ut vilket som är vad, och nån måtta på galenskapen får det väl allt vara.

But it was just too much! Four identical remarkable pieces as described as "fold in T-shape and sew sleeve and side seams". I just couldn’t figure out what I was supposed to do, so I frogged the pieces immediately.





Dessa bitar repades upp per omgående och så gjorde jag en alldeles vanlig raglanmodell, fast kort i livet som det anstår en Nalle Puh-tröja. Nu är det bara resten kvar = huvudet som ska sys fast på kroppen efter att tröjan tagits på, och så det jag fasar mest för, brodera ögon och mun. Men har jag kommit så här långt får jag väl göra ett sista ansträngning och i alla fall få på huvudet. Kniper det får jag överlåta broderiet till Karin, hon är faktiskt väldigt mycket bättre än mej på sånt.



Then I made an ordinary raglan sweater, though short in the body as it is supposed to be for a Winnie the Pooh-sweater. Now it's just the rest left = the head has to be sewn to the body when the sweater is on, and then what I dread the most, embroider eyes and mouth. But when I've come this far I'll just have to make one final effort and at least get on the head. If I get in too much trouble with it, I transfer the embroidery to Karin, she is actually a lot better than me with that.





Men som sagt, det var ett osedvanligt tråkigt projekt. Det är händelsevis inte någon som är intresserad av att kolla hur tråkigt det är? Det är nämligen kvar garn till ytterligare en nalle, och om någon anmäler intresses ska jag med stor förtjusning skicka garn och mönster (på engelska). Skulle det dessutom visa sej vara två eller fler som är intresserade, så får det bli en gammal hederlig lottning. Oj, vad kul det skulle vara om någon annan ville ge den ett försök! Kom igen, så farlig var den inte :-)!


But as I said, it was an unusually boring project. It’s not by any chance someone who is interested to see how boring it is? It is yarn to one more Winnie, and if someone is interested I will with great enthusiasm send the yarn and pattern (in English). And if it happened that it should be two or more who are interested, it will be an old-fashioned lottery. Oh, what fun it would be if someone else wanted to give it a try! Come on, it wasn’t that awful :-)!