Kära nån så det kan bli! I går kväll när goda vännerna Soile och Kauko var här en sväng, och vi satt och smuttade på ett glas bubbel, frågade Soile så där apropå ingenting vad det var för vin jag tänkte rekommendera i inlägget jag hade om mousserande viner och tyckte det var ett lite abrupt slut!
Nu har jag kollat och visst, på något sätt kom inte slutet med som jag hade tänkt mej. Knas, vet inte vad som hände, men så här hade jag tänkt mej:
Men som sagt, en riktigt god Champagne kostar – och det är bara mousserande viner som kommer från vindistriktet Champagne som får kallas så – så goda ersättare är aldrig fel om man så där till lite halvvardagsfesterna vill bjuda på nån form av skumpa. Och då finns ett osvikligt kort till ett helt otroligt pris: Chapel Hill från Ungern! För makalösa 58:- får man ett helt ok bubbel, inte kruttorrt men ändå friskt och fräscht. Det är väl ett av de mest populära mousserande vinerna på systemet, men om det skulle vara så att någon inte provat det än kan jag starkt rekommendera det!
Måste bara få citera en annan berömd champagneänka, Madame Lily Bollinger:
Jag dricker Champagne när jag är lycklig, och när jag är ledsen.
Ibland dricker jag när jag är ensam. Har jag sällskap anser jag att Champagne är självklart.
Jag smuttar gärna på ett glas när jag inte är särskilt hungrig, och dricker alltid Champagne när jag vill ha någonting att äta.
Annars dricker jag aldrig Champagne, utom när jag är törstig.
Eller som Winston Churchill sa:
Champagne skall vara kall, torr och gratis.
Ja, vore det så väl!!! Det där med gratis, alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar