Lite stickat och stora nyheter / Some knitting and big news

Jag förstår inte vart tiden tar vägen. Det blir långt mellan inläggen här ibland, fast jag tycker att jag inte gör annat än skriver. Fast bara skriver gör jag nog inte, om man tänker efter. Lite tvätt och matlagning sticker jag emellan med när jag inte stickar eller är upptagen med munskänkeri. Och så läskiga jobbet, förstås. Jag har inte tid med sådana dumheter, faktiskt.

The time just flies, don’t understand where it goes. It’s quite a while between the posts here, though I think I do nothing but write. But may be not all the time. A little laundry and cooking in between when I not knit or are busy with the wine society. And the job, of course. I have no time for such nonsense, actually.





Den senaste veckan har det varit ponchostickning för hela slanten, och nu börjar den ta form. Har bara nederkanterna kvar, och så tvätt och lite lätt blockning. Färgen blev kanske lite i häftigaste laget. Jag tyckte det verkade så bra med den lila färgen mot det röda, när jag la nystat på den stickade biten, men det blev inte riktigt vad jag hade förväntat mej. Får se när den är helt klar.


The past week has been spent with poncho knitting for the whole slope, and now it’s almost done. I have only the edges left, and washing and a tiny bit of blocking. The colours are perhaps a little bit too hard. I thought it looked so well with the purple colour to the red one, when I put the ball on the knitted piece, but it didn’t turned out exactly what I had expected. Well, well, we will see when it is completely finished.





Karins kofta går sakta men säkert framåt, nu är det bara en och en halv ärm kvar innan den är mogen för att ge sej ut i stora världen. Hoppas den blir bra, tänkte att en omlottmodell skulle sitta fint nu. Den ska nämligen inte bara skyla Karin utan även Alex’ lillasyster alt –bror!!! Ja, tänka sej, våran Alex ska bli storebror! Jag har allt redan spanat in några babymönster, men har faktiskt lovat att vara lite mer återhållsam än när Alex var på gång. Det lär finnas en hel del kvar sen dess, som aldrig hanns med att använda.


Karin's cardigan is slowly but surely going forward, now it’s just one and half sleeve left before it is finished. I really hope it will fit, because I think that a wrap model would be nice now. It will not just cover Karin but also Alex's baby sister or -brother! Yes, isn’t it fabulous, our Alex will be a big brother! I have already checked out some baby patterns, but have actually promised to be a little more prudent than when Alex was expected. There are probably quite a few things left from his first year that he never had time to use.