MINA FAVORITER ALLA KATEGORIER!

M I N A F A V O R I T E R A L L A K A T E G O R I E R! / M Y F A V O U R I T E S!

Mina Favoriter

Lilypie - Personal pictureLilypie Fifth Birthday tickers

fredag 16 oktober 2009

Av föga intresse / Of no interest

Jag är uppväxt i Herrans tukt och förmaning och har lärt mej att förlita mej på och följa Jantes lag liksom Martin Luthers idéer. Alltså i all ödmjukhet jobba och gneta och inte förvänta sej något extravagant. Men nu jäklar i min lilla låda …

Till att börja med och som jag som hastigast nämnt tidigare, så har Jan och jag efter en obegriplig massa år slutat röka. Igen, får man väl säga, vi har försökt ett antal gånger förr. Men nu skulle det faktiskt inte sitta illa om det lyckades. Vi tog hjälp av en akupunktör som stack oss i öronen några gånger, och av bara farten minskade vi ner cigarettkonsumtionen till ett minimum. Men nu har även de sista cigaretterna uteslutits ur våra liv, och sedan i söndags har det inte förekommit ett endaste litet bloss. Ska inte ens försöka påskina att det är lätt, fräser som en vildkatt och äter som en gris, det är mitt nya liv i ett nötskal. Men – och det är här Luther och kompani kommer in – oh, jag vet inte ens om jag klarar av att sätta det på pränt, jag har anlitat en städfirma för att en gång var fjortonde dag ta ett tag med dammsugare och skurtrasa hemma! Så, nu är det sagt. Jag är så fruktansvärt kluven inför detta fenomen, det strider mot allt i hela min kropp och min själ, så gör man bara inte, man ska ta hand om sin egen lort och så vidare … Men å andra sidan är det ju så in i bänken tråkigt – för att uttrycka sig milt – och det kostar inte mer per månad än en veckas gemensam cigarettkonsumtion. Och då ska de dessutom putsa fönstren, jag ska inte putsa ett enda fönster mer i hela mitt liv!!!!! Eller i alla fall inte så länge jag låter bli att röka. Snacka om morot och motivation!

I grew up taught to trust on and follow the Law of Jante as well as Martin Luther's ideas and in humility keep on working as hard as possible and not expect anything extravagant for oneself. But now ...

To begin with, and which I briefly mentioned earlier, Jan and I now after an incomprehensible lot of years have stopped smoking. Again, I should say, we have tried a number of times before. But now it would be great if we could manage it. We took help from an acupuncture who stuck us in the ears a few times, and almost by itself we cut down the cigarette consumption to a minimum. But now even the last ones have disappeared from our lives, and since last Sunday it has not been a single one. Should not even try to pretend that it is easy, hissing like a wild cat and eat like a pig, it's my new life in a nutshell. But - and this is where Luther and company will be in - oh, I do not even know if I manage to put it on paper, I have hired a cleaning company to once every fortnight do some cleaning at home! So, now it is said. I'm so terribly ambivalent about this phenomenon, it goes against everything in my body and my soul, you just do not do anything like that, you should take care of your own dung, and so on ... But on the other hand, it's so terrible dull - to say the least - and it costs no more per month than a week of cigarette consumption. And they will also polish the windows, I will not polish a single window more in my life!!!!! At least not as long as I don't smoke. Talk about motivation!



Så nu kan jag i lugn och ro koncentrera mej på stickningen. Härlig, för där är det mycket att göra. Duffeln till Alex växer så det knakar, men tyvärr är den i ett skede där det är omöjligt att få till en bild som ens kan antyda vad det ska föreställa. Om några dagar kanske det är tillräckligt mycket fason på den för att visa upp.

So now I can calmly concentrate on the knitting. Wonderful, there is so much to do. The duffle for Alex is growing fast, but it's right now so strange in the shape that it is impossible to get a photo of it. Hopefully it will be better in a few days time.





De små tvärstickade koftorna blir det några varv på nu och då men mesta tiden går åt till den superhemliga teststickningen av ett mönster på en spetsstickad babykofta från 20-talet. I början var det hur mycket problem som helst, men nu flyter det på, har nästan gjort klart själva livet och om inte något strular till sej med ärmar eller kant ska den nog bli klar innan oktober månads utgång, enligt schema och önskemål. Tyvärr kommer inte mönstret att publiceras förrän på nyåret, så innan dess kan jag inte visa någon bild på den.

Utmaningsstickningen i So You Think You Can Knit har inte kommit någon vart ännu, men nu i helgen blir det kanske tid för en dust med den också.

Fast egentligen borde jag koncentrera mej på nallarna jag har på gång. Fattar inte att det är så trögt med dem, de borde ju vara jättekul att göra och framför allt få klara, men ack så trögt det är! Puh den stackarn ligger helt om än inte bortglömd så i alla fall långt ner i korgen. Balder däremot har faktiskt fått ett huvud nu, det är bara öron som saknas och ögon och mun. Kroppen är fylld, det blir en rund historia. Inte helt olik min egen figur, om jag ska vara ärlig.



The small cardigans are growing with a few rows every now and then but most of my knitting time is spent with the super-secret test knitting a pattern of a lace baby cardigan from the 20s. In the beginning it was so much trouble with it, but now it goes on, has made most of the body and if not anything strange turns up with the sleeves or the edge, it will probably be finished before the end of October, according to the schedule and preferences. Unfortunately, the pattern will not be published until after New Year, so before then I can’t show any picture of it.


The challenge of So You Think You Can Knit has not made any substantial progress yet, but this weekend it may be will be some time for it.

But I really ought to concentrate on the teddy bears. I can’t understand why it is so hard to go on with them, they ought to be fun to make and above all anxious to get finished, but oh so slow they are! Pooh, the poor thing, is if not forgotten so at least far down in the basket. Balder, however, has actually got a head now, it's just the ears missing and eyes and mouth. The body is filled and it turned out to be quite a round thing. Not entirely unlike my own figure, to be honest.

6 kommentarer:

Marianne sa...

Tycker att det var en jättebra idé att lägga cigarettpengarna på städhjälp. Då blir det ju ännu mera tid för stickning...

The Willow Fairy sa...

Vilken bra idé. och då har ni ändå pengar över ju. Kan vara värt att fundera över. Om man kan dra in på något för att kunna köpa in städhjälp för att ha mer tid till det man vill göra, då är det ju som att kunna köpa tid... hmm...

sticksIDAn sa...

Tycker jag var en bra idé!

Anonym sa...

De var smart gjort..både rökning å städhjälp..Lycka till..
Mvh
Doris

Hanne sa...

Heja Lena
Friskt humör, det är det som susen gör. Håller tummarna för att Jan och du ska lyckas bli av med ciggen. Tänk så mycket mer du kommar att få ut av vinet.
Var med och delade på en flaska av Bouchards Vosne Romanée Premier Cru1996 i fredags. Den hade tyvärr passerat sitt bäst före datum. Synd på en sån rar ärta....

ylva sa...

Ja Lycka till ! Smart att motivera sig på det viset!Det blr ett "Win-win" koncept!!