Jätteshopping

I höstas bestämde vi oss för att det nog var dags att säga upp bekantskapen med vår gamla bil och skaffa en ny. Vi är inte särskilt roade av bilar, det är enbart någonting som ska ta oss från punkt A till punkt B, helst utan några problem. Men med åren blir de allt lite nyckfulla och opålitliga, och det är inte kul. Alltså begav vi oss till en bilhandlare och bestämde oss mer eller mindre på stående fot för en sprillans ny Skoda. De lär ju ha blivit riktigt bra, har vi hört de stora grabbarna säga. Liten och behändig, överkomlig i pris, ja det var bara att slå till. Det där med provkörning är heller ingenting för oss. Tids nog får vi provköra. Men det var ett aber, det var lång leveranstid. I halva februari skulle vi få den levererad. Ok, den gamla trotjänaren rullar ju trots allt på rätt snällt, så det gjorde ju inte så mycket. Men i dag ringde de från bilfirman och meddelade att det gått snabbare än förväntat, välkommen in i morgon för att hämta bilen! Oj, jag måste erkänna att jag var nog inte riktigt mentalt förberedd, blev rent nervös. Man kanske trots allt skulle ha provkört den innan. Och hur kommer den att reagera när vi ska trycka in den på vår minimala parkeringsruta i garaget? Det vill till att den inte är bredare än den andra! Ja, ja, men nu är det som det är och i morgon kväll kommer sanningens minut. Mycket spännande, som sagt ...

Men det är inte enbart stora affärer som är på gång. Kolla här:


Det ska förhoppningsvis bli en fungerande filtad toffla. Ja, jag ska naturligtvis göra en till, så det ska bli två fungerande tofflor om det vill sej väl. Men visst ansätts man av tvivel när man ser en dylik skapelse? Den är stickad rakt, från överkant till överkant och hopsydd på ovansidan och vid hälen. Mönstret hittade jag hos Garnstudio. Fast jag ska prova att göra ett annat par i vanlig sockmodell sen, är inte helt övertygad om att den här rakstickade modellen är den ultimata. Fast det är ju kul att testa! Och nu är det så vist inrättat i vår familj, att våra skostorlekar är utspridda från 36 via 38, 40 och 42 till 44, så oavsett vad som händer i tvättmaskinen så bör de passa någon. Så vem som ska föräras just dessa är fortfarande en väl bevarad hemlighet.

Ja, apropå sockar, spindelsocka nr 2 närmar sej raskt sin fullbordan och jag har bespetsat mej på att göra februarisockorna i Sticka Meras Sockklubb. Jag gjorde ju inte januarisockarna eftersom jag hade gjort just dem tidigare. Och nu har de släppt mönstret - Sockor med falska flätor - för nästa månad, och trot eller ej, jag har gjort dem tidigare också! Men strunt samma, nu gör jag dem ändå, det var ett trevligt mönster. De ska Karin få. Undrens tid tar visst aldrig slut, hon som aldrig velat ha några stickade sockar förr har nu kommit på att det kanske inte skulle vara så dumt, trots allt.