Jag är barnsligt förtjust i internet. Det är så kul och användbart - när det fungerar, vill säga. Men när det strular är det verkligen pest och pina av stora mått. I söndags började eländet, och med ett kort uppehåll i måndagskväll så har det varit totalt oåtkomligt. Jag vet inte hur många gånger jag ringt till supporten eller hur många timmar jag suttit i kö för att komma fram där, men många har det varit.
Varje gång har det varit nån hurtfrisk, självsäker yngling som kommit med nya teorier och förslag. Allt har prövats, till ingen nytta. Den första hävdade att vi absolut och utan pardon var tvungna att skippa förlängninssladden och koppla in modemet i en närliggande teleanslutning. Sen har det varit omkopplingar på nätet som gällt eller olika approvinker i datorn som jag försökt följa utan framgång. En hävdade å det bestämdaste att det inte var internetuppkopplingen i sej utan att brandväggen blockerade. Jag var tvungen att ta detta med säkerhetsleverantören istället. Ok, en teori så god som någon. Ledd av den supportpojken gick jag igenom precis allt och mycket mer än jag hade en aning om ens existerade. Men inte sjutton fungerade internet för det. Då blev det drastiska förslaget att avinstallera alla säkerhetsprogram. Då skulle det säkert fungera. Hm, ja vad gör man när man inte förstår ett jota? Med tungt hjärta plockade jag bort allt vad säkerhet heter, bara för att upptäcka att inte ett dugg hade förändrats. Nytt samtal till internetsupporten, denna gång en klämkäck ung tjej. Ja men det borde jag väl begripa att man inte kan ha anslutningen i något annat än i det första telefonjacket!!! Jaha, och var är det då? Jo, det fick jag faktiskt försöka klura ut själv. Troligtvis i hallen där vi haft kontakten fram till detta elände. Men se någon förlängningssladd fick absolut inte förekomma. Modemet fick då placeras i hallen med en längre sladd - att inhandla i specialaffär till dyr kostnad - mellan modem och dator. Men då var jag så in i ... trött på alltihop så jag kopplade på rent pin kiv in den gamla förlängningssladden igen, och HALLELUJA! Det fungerade! Men sen var det till att sätta sej och installera om hela säkerhetspaketet. Tack och lov gick det utan att blodtrycket höjdes ytterligare. Vad som orsakade det första avbrottet, när sedan sladden byttes ut, lär vi väl aldrig få veta. Saliga äro de enfaldiga.
Men i går kväll stickades det. Blev klar med Margaux och är hur nöjd som helst. Funderade faktiskt ett slag på att inte blocka eller stryka den, för den är jättehärlig som tät också, men lite nyfiken på hur det kan bli är man ju, så blockning blev det. Och den är helt underbar! Mer som en sjal, faktiskt.
Nu ska jag ge mej på jakt efter ett par långbyxor i den färgen - om man nu kan se färg tillräckligt bra i någon nätaffär. Fast Gudrun Sjödén har faktiskt ganska bra färgscheman. Har sen tänkt mej en antingen vit/naturfärgad blus eller jumper eller en mörkt vinröd. Sen blir kärringen elegant som bara den!
2 kommentarer:
Tack för kommentaren om min gröna schal! Den får vara kvar som den är och jag kan faktiskt numera titta på den utan att tänka fel -så skönt.
Datorer ska bara fungera är min inställning och gör den inte det så får min man fixa det (vi kör hårt med könsrollerna annars så då kan vi väl göra det här också;=))
Min mamma har stickat åt mej..
Skicka en kommentar