Allt är nattsvart ...

En sån ljuvligt högsommarvarm helg det varit! Vi har varit hos Ulf och Helene och beskådat nyupptäckta vårblommor av alla de slag, blåsippor, vitsippor, gullvivor - tror vi i alla fall att det ska bli så småningom - en liten förskrämt rabarberplanta som just vågat sej ur jordens sköna mörker och en hel del helt okända storheter. Så spännande det är med en ny trädgård á la vildmark, just i skogsbrynet! Och ett vattendrag finns vid tomtgränsen, som efter diverse rotande har sett dagens ljus. Än så länge till förvillelse lik ett mangroveträsk, men det kan nog bli väldigt trevligt vad det lider. Nu är det bara en nåd att stilla bedja om att det inte blir olidligt med mygg där framigenom, risken finns förstås.

En helg där gav inte mycket tillfälle till stickning, tiden användes till så mycket annat trevligt, men de medhavda sockarna togs emot med glada tillrop. Sånt värmer i hjärterötterna, vill jag lova. Men väl hemma fortsatte jag med mina pågående projekt. Då slog det mej att allt var nattsvart. Svarta strumpor till Jan, en marinblå/svart kofta till Alex och den sedan länge pågående mössan jag ska ha till vintern. Så det kan bli.


Men i dag har jag fått garnet jag beställt från Garnhärvan och det lyser som en fyrbåk med sin silvergrå färg. Ett sånt underbart garn, detta Merinosilk, men tunt som sytråd. Trodde aldrig jag skulle bli klar med nystningen, en härva innehåller 1.400 meter. Nästan 1½ km! Det är mycket att nysta för hand. Tur att jag har garnvindan, hade aldrig fått Jan att hålla det medan jag nystade. Det tog för sjutton 1 ½ tim! Nej, en nystmaskin vore nog inte så dumt att satsa på. Har inte börjat sticka av det än, kanske trots allt bäst att vänta tills jag inte är så trött i händerna, eller ...?

I morgon har jag druvkursen igen. Det blir sjätte lektionen, sen är det bara två till förutom själva provet. Ska ärligt talat bli skönt när den är slut, det har blivit lite mycket av den varan det sista året. Fast det är rasans kul, trots allt, så om jag känner mej själv rätt så blir det väl nån till hösten igen.