Alltså vände jag mej till vännerna i nöden, Sticklistans medlemmar. En sån fantastisk inrättning, detta nätverk av duktiga, erfarna och mycket hjälpsamma medmänniskor ute i landet. Inom en halvtimme efter att jag skickat ut mitt nödrop i rymden fick jag tre svar, varav ett med steg-för-stegförklaring. Precis vad jag behövde. Och nu vet jag att Kitchener stitch betyder att sy ihop maskorna på ett mycket klurigt sätt så det blir en jättefin och mjuk avslutning. Nåt så lysande, jag är lyrisk!
Kunde tyvärr inte ta någon bild med sockan på fot, varken Jan eller jag fyller ut den, och det såg tämligen fånigt ut med en halv dm tom socka dinglande från foten. Hoppas nu bara att måtten stämmer så de passar Ulf. Den lär i vart fall inte vara för liten.
I morgon hoppas jag på att få klart Helenes första socka, har kört parallellt med dem. Lite roligare så, att alternera mellan de olika mönstren. Ska bli spännande att se om jag klarar avmaskningen där på egen hand.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar