Jag är riktigt nöjd med mej själv nu! Ja, så får man naturligtvis inte säga, enligt Jantelagen, men icke förty så är jag det.
I går blev det inte mycket stickat för då hade vi ett gäng munskänkskompisar hemma på en bit mat. Förberedelserna startade tidigt på förmiddagen, och sen gick det i ett tills gästerna mätta och - förhoppningsvis! - belåtna ringde efter taxi vid halvtvåtiden.
Men i fredags kväll fick jag allt apan Apan färdig. Jag gillar honom, han ser lite lagom uppkäftig ut. Tyvärr så är som vanligt fotot inte av bästa kvalité, men så här på ett ungefär tar han sej ut:
I dag har jag ägnat det mesta av den kraft jag lyckats uppbringa med att sticka på Himalaya Shawl. Den är jätterolig med sina rektanglar. Tyvärr har den inte avancerat tillräckligt för att det ska gå att ta någon bild, den liknar mest en svart-grå-brun fläta runt stickan än så länge, men en rapport till eller två och sen ska det nog gå att ta en som kan ge en liten hint om hur den ska bli.
Men det är inte bara Himalaya på tapeten, Argosyn har kommit till liv. I och för sej råkade jag ut för ett hjärnsläpp när jag beställde garnet. Enligt beskrivningen rekommenderades ett garn som har 125 - 140 m per 50 gr. Tänkte jag skulle ha något liknande, för att få en så tunn och fin en som det är på mönsterbilden. Satte alltså igång att leta bland våra excelenta nätbutiker och hittade ett par garner som jag tyckte var jättebra i färgen och som hade en längd på ca 150 m - per hg! Den där sista lilla detaljen kom jag på när jag hade garnerna i handen. Ja, ja, spelar ju faktiskt ingen roll, den enda skillnaden är att jag får beställa ett hg till och så blir det en varmare vinterhalsduk istället för en lite tunnare och elegantare dito.
Undrar om jag har lärt mej något av detta? Kommer jag att vara mer observant i fortsättningen eller som vanligt bara rusa iväg?
Men jag har faktiskt inte rusat iväg när det gäller det härliga Opalgarnet jag fick av min Hemliga Vän. Ja, inte så mycket i alla fall. Jag har efter en viss tankemöda nu bestämt mej för att jag allra, allra helst skulle vilja använda garnet till en Syrian Shawl (Victorian Lace Today). Den har jag sneglat på länge nu, och faktum är att det är precis det här garnet jag väntat på för att komma igång med den. Men en härva räcker nog inte, faktiskt alldeles säkert inte, så jag slängde mej handlöst ut bland nätbutikerna igen och hos Britt Andersson hittade jag just det garnet. Beställde omgående två härvor till. För här tänkte jag faktiskt till! Det kan ju faktiskt vara så att det inte är exakt samma färgnyanser, och då står jag där med skägget i brevlådan, tänkte jag. Men om jag beställer två kan jag ändå göra sjalen av dem och använda det jag fick till en tröja till Alex, ja eller möjligtvis ett par sockar. Smart va? Och är det samma färger så har jag nog ändå ett hg kvar efter sjalen att använda till ovannämnda tröja, ja eller eventuellt sockar. Fast jag tror jag helst vill göra en tröja av det, det skulle nog blir jättefräsigt.
1 kommentar:
Åh...apan är ju häftig! Påminner mig om Xerxes (såg operan i fredags) - bortskämd, charmig "slyngel", van att få som han vill.... men med ett känsligt inre.
Kanske får du mig att börja en Himalaya; vore mysigt att ha i soffhörnet.
Kram från "Hemlisen" _ _ _ Marie
Skicka en kommentar