Jag har kommit så långt som att jag fått i sim-kortet, laddat batteriet och börjat lägga in telefonnummer i för ändamålet avsett utrymme. Men bara det höll på att få mej på knä. En sån fruktansvärd massa knappar att trycka på åt olika håll och i olika ordning! Nu får den ligga till sej ett slag, sen ska jag försöka klura ut hur man tar kort och framför allt hur man sen får över dem till datorn. Många sladdar finns det, kanske någon av alla dessa ska användas. Hoppas nu bara att ingen ringer, för jag vet inte än hur man gör för att svara.
Har faktiskt inte tid med sånt just nu. I går fick jag ett tjockt, underbart paket från Yll o Tyll, innehållande 20 nystan Alaskagarn. Oj, vad jag har sorterat och ändrat runt mellan de olika färgerna för att få ett i mitt tycke lämpligt flöde. Men nu har jag bestämt mej hur det ska vara. Men jag fick plocka bort två som jag inte var nöjd med i sammanhanget, de var lite för skarpa jämfört med de övriga.
När det var gjort var jag bara tvungen att kika lite på beskrivningen av Himalaya Shawl, och när jag ändå hade den framme var jag bara tvungen att prova lite grann. Och när jag ändå höll på att prova lite grann var jag bara tvungen att göra den första raden. Den såg mycket mystisk ut. Begriper inte alls hur någon har kunnat klura ut detta, för jag hängde ärligt talat inte med i vad som var upp och vad som var ner i de små trekanterna som bildades. Och så kunde jag naturligtvis inte lämna det. Var helt enkelt tvungen att börja på andra raden för att se om det kunde bli något vettigt av de snodda små pluttarna i den första. Och se det verkar det bli! Men då var faktiskt klockan halv två och eftersom kärringen börjar bli gammal och trött fick jag lägga av för stunden.
Nu efter en välbehövlig sovmorgon - det är väl en rest från en svunnen tonårstid som lever kvar, denna min förkärlek till att sova länge, mycket länge på mornarna - sniker jag mej till några minuter här vid datorn innan dammsugare och skurhink ska tas i bruk.
Men städningen ska inte få ta någon längre stund, måste faktiskt se hur det tar sej ut när det kommer till ett tredje varv på sjalen! Och Alex' byxor är det mycket kvar på. I och för sej lär de inte bli lagom förrän till hösten som tidigast, men han ska ju snart komma hit, och då ska han i alla fall få se dem klara, hade jag tänkt. Då blir han säkert jätteglad, inte sant?
2 kommentarer:
Åhh, vilka härliga färger! Ska bli spännande att följa din resa med att sticka sjalen.
Vad fin koftan är (ditt förra inlägg).
Hoppas att du klurar ut hur mobilen ska användas. Själv använder jag min mest som väckerklocka, jag har aldrig riktigt vant mig att prata i mobiltelefon. Ofta blir den kvar hemma, då jag går ut.
Instämmer vilka fina färger, ska verkligen bli spännande att få se hur de växer fram, för de får vi väl, snälla. Jag är lite dålig med mobilen också har den mest som klocka, men man lär sej väl.
Ha en go söndag.
Skicka en kommentar