En liten, liten sovmorgon tycker jag faktiskt man ska kunna unna sej en ledig dag. Men kl 9 är väl inte ohemult att stiga upp? Kände mej väldigt redig, faktiskt. Sen har det varit full fart. Ja, fart och fart, det kanske de lärda kan tvista om, men jag tycker jag hållit på i ett. Tvättstugan krävde sin uppmärksamhet, frissan var tvunget att besöka, handla mat var inget att be för, systemet var jag bara tvungen att gå till för inköpen inför nästa kurstillfälle. Ja, så var det banken, behövde lite reda pengar i plånboken inför resan till London på lördag. En sväng in på apoteket behövdes också, liksom ett litet snabbesök i fotoaffären. Men städningen och strykningen och sorteringen bland alla papper som flyter runt och bokföringen för Munskänkarna som släpar efter igen, det blev det inte mycket gjort med. Var faktiskt tvungen att passa på att sticka några varv på sjalen medan jag var ensam och kunde koncentrera mej på allt räknande där. Har kommit på - den hårda vägen - att det är lönlöst att försöka med den när tv'n är igång. T o m Jan lyckas få mej att ta snedsteg bland hoptagningar och omslag. Lika bra att inse att den får fortskrida när jag är i splended isolation.
Nu i kväll däremot har jag helt ägnat mej åt ponchon till Alexander. Hittade ett mönster i går kväll, när jag letade runt på internet efter ett på en kortärmad damtröja som jag sett på någon sida nånstans. Den hittade jag förstås inte, men det gör jag väl när jag ska leta efter något annat nån annan gång. Men jag måste erkänna att den ser ganska märklig ut i sin nuvarande skepnad, den lilla ponchon in spe. Lite åt skorstenshållet, faktiskt. Framtiden får väl utvisa om det kan bli något av den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar